Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR SVENSKA TIDSKRIFTER
383
mig tungt ansvar. Nu preciserar prof. H.:
jag har agiterat mot sparande men för
spekulation. "Även det är obemött"
— av det enkla skäl, att prof. H. först n u
infört begreppsklyvningen sparande och
spekulation. Meningen är precis lika dunkel,
tills prof. H. upplyst vad termen spekulation
i detta sammanhang betyder. Var det icke
att placera sparmedlen i företag, som skulle
vara sparande i prof. H:s mening? Och var
det icke att utmåla företagens
vinstmöjligheter för intelligenta arbetare, som skulle
vara den farliga frestelsen, den senare nu
döpt till "spekulation"?
Från det amerikanska presidentvalet, som
under den i Europa hotande krigsfaran
denna gång gick relativt obemärkt förbi,
föreligga nu en del uppgifter av intresse.
Tid valet 1908 uppgick antalet väljande
till inemot 15 miljoner. Av dessa avgåvos
på det republikanska partiets elektorer, för
att välja Taft, c:a 7,600,000 röster, för val
av hans demokratiske motkandidat Bryan
6,400,000. Den socialistiske kandidaten
Eugen Debs samlade 420,000 ’röster, en del
mindre grupper inalles några hundra tusen.
Denna gång var som bekant det
republikanska partiet sprängt itu genom
Booseveits "progressiva" kandidatur, som även
drog till sig icke få demokratiska röster.
På det demokratiska partiets elektorer
avgåvos, för Wilson, c:a 6,400,000 röster, det
"progressiva" partiet (Booseveit) samlade
4,200,000 och det officiella republikanska
partiet 3,500,000. Socialisterna kring Eugen
Debs nådde denna gång till c:a 800,000
röster.
Som man ser har Wilson ingalunda någon
valmansmajoritet bakom sig, fastän det
amerikanska systemet med elektorsval gav
honom en enorm majoritet; han fick 442
elektorsröster, medan Booseveit blott nådde 77
och Taft — 12 elektorsröster! Socialisterna
stå vid detta valsystem ännu helt utanför,
då. de icke nått fram till flertal i någon stat.
Det kan vara skäl att särskilt understryka
9. Till mina försök att söka utleta den
verkliga meningen i prof. H:s motstridiga
uttalanden fogar min ärade kritiker tyvärr
icke någon egen tolkning av sina ord. Han
synes uppfatta situationen så som skulle det
räcka med glosan "logisk akrobatik". Det
kan dock hända, att läsaren får ett något
annat intryck.
Slutligen: Prof. H. upprepar och
förstärker sitt allmänna omdöme: det är de
fundamentala fakta, som jag ställt på huvudet.
Jag gratulerar den, som vänder dem ’ ’rätt’’
igen.
Bickard Sandler.
motsättningen mellan Wilsons ställning
inför valmanskollegiet och inför valmännen,
då t. ex. en tidskrift som "Sv. Export",
vilkens uppgifter ofta sedan vandra genom
den svenska pressen, med försiktigt
förbigående av obekväma siffror framställer
Wilson som uppburen av en enastående stark
folkstämning. Men man förstår att en
politik, som kringgår trustfragan och
söker framställa trustväldet som enbart en
följd av för höga tullar, skall på sina håll
tilltala.
Och detta är just fallet med Wilsons
program. Han förklarar sig — liksom ju även
republikanerna, t. o. m. Taft —
naturligtvis vara motståndare till de osunda
trust-monopolen, men han fattar alldeles icke dessa
som följder av kapitalismens utveckling,
utan räknar på att de små affärsmännen
åter skola få se sina affärer blomstra. "’Vi
kunna fördröja och hindra monopolen",
yttrade han i det tal, vari han mottog valet,
"konkurrensen skall kunna förnyas i stor
skala genom förbud mot metoder, som dödat
densamma, och genom stiftande av lagar som
ge den nytt liv". Ingen insikt alltså om
betydelsen av marknadens organisering, om
trustens överförande till en samhällelig
funktion till gagn för alla! Genom litet
tull-nedsättningar här och var, som — heter
det.nu! — för all del skola göras ytterst
försiktigt och få tid att verka, skall den
Ur utlandets tidskrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
