Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på det blodiga kriget mellan de
kapitalistiska nationerna skulle
oundvikligt följa en sammanstötning
mellan klasserna inom desamma. Du-
kar proletariatet under i sin kamp mot
imperialismen, då kallar ödet dagen
efter kriget arbetareklassen fram
till det stora avgörandet.
Svenska utopister.
F. W. Leyonankar och Patrioten.
För TIDEN av IVAR WENNERSTRÖM.
Den av Gustaf Adolf Reuterholm,
den ledande själen i den minderårige
Gustaf IV Adolfs förmyndareregering,
.1792 utfärdade
tryckfrihetsförordningen, vilken överflyttade det juridiska
ansvaret från boktryckarna till
författarna och gav rätten till utgivande av
periodiska skrifter fri, hade ett
utomordentligt kraftigt, om ock kortvarigt
inflytande på den tidens
tidningslitte-ratur. I den franska revolutionens och
den nyförvärvade tryckfrihetens
varma drivhusatmosfär växa de radikala
oppositionstidningarna upp som
svampar i regnväder. Den radikala
intelligensen och medelklassen, den
borgerliga revolutionens naturliga bärare,
börja med den oppositionella pressen som
språkrör en allt kraftigare agitation
för realiserande inom vårt eget land
av det borgerliga revolutionsidealet,
republik och de ärftliga
företrädesrättigheternas totala avskaffande.
Främst bland de oppositionella
tidningarna, både i djärv radikalism och
talangfull redigering, står tidningen
Patrioten, utkommen åren 1792
—94. Den nöjer sig ej med att inrikta
blickarna på ett borgardömets
samhällsideal. Som professor "VVarburg i
sin litteraturhistoria observerat
skymtar i Patrioten ett k o m m u n i s-
t i sk t - s o c i a 1 i s t i s k t sa
m-h ä 11 s i d e a 1.
Patriotens utgivare är Lorentz
Philipsson, född 1765 i Ystad och
från 1793 bosatt i Stockholm, till en
början som fattigläkare på Söder,
sedan utnämnd till professor i
målarana-tomi vid Konstakademien. Genom
bekantskapen med Thomas Thorild, vars
snillrika och revolutionära
personlighet utövar ett mäktigt inflytande på
honom, dras Philipsson in på
författarebanan. Han kastar ut en livligt
omdebatterad stridsskrift mot det
ärvt-liga adelsskapet och, då Reuterholms
tryckfrihetsförordning utfärdas,
kastar han sig med Patriotens startande,
13 aug. 1793, in på journalistikens
vapenplats för att där slåss för sina
politiskt, socialt oeh litterärt radikala
idéer. Det gör han ock på ett sådant
sätt, att hans tidning ständigt är
föremål för myndigheternas stora missnöje
och småaktiga censur. Philipssons
avskickande till Vadstena hospital är vid
ett tillfälle på tal!
En kommunistisk-socialistisk
sam-hällsåskådning kommer klart till
synes i Patrioten redan i dess första
årgång. I n :r 3—4, december 1792,
inflyter en artikel: ”Tankar över
franska revolutionen”,
vilken, ehuru författaren tillhör
överklassen och sålunda ej bör ha några
proletära instinkter, röjer en förvånande
skarpsynt, i vissa fall nästan proletä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
