Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
risk syn på samhällsförhållandena i
allmänhet och den pågående franska
revolutionen i synnerhet.
Artikeln är med ”innerlig känsla
och övertygelse” undertecknad av F.
W.Leyonanka r. Denne
Leyonan-kar är efter allt att döma identisk
med konteramiralen Fredrik Wilhelm
Leyonankar, om vars levnad ej är
särdeles mycket att förtälja. Han är
född 1737 i Stettin, fadern blir
sedermera vice amiral. Han inträder i
militärtjänst 1750, blir 1755 löjtnant vid
amiralitetet, 1763 kaptenlöjtnant,
sedan major vid galärflottan och
slutligen konteramiral. Han dör i
Norrköping 1801.
Leyonankars uppsats är ingalunda
ägnad uteslutande åt denna kritik av
franska revolutionen. Endast slutet
behandlar det ämnet. Uppsatsen
innehåller både allmän samhällskritik och ett
utopistiskt utkast till ett bättre
idealsamhälle. Författaren fastslår som ett
axiom, att människans första och sista
begär är en medfödd och odödlig drift
efter lycksalighet. För uppfyllande
av den driften fordras frihet, d. v. s.
rätt för varje människa att utan tvång
från andra utveckla och bruka sina
medfödda egenskaper och
förmögenheter. Utgående från den
utgångspunkten framlägger författaren för sina
”så vördade som älskade människor”
sin övertygelse om ett F r i 11 Sa
m-hälle eller Fria
Medborgare.
Det finnes falska begär, som alldeles
strida mot den sanna friheten. Falsk
ära föder rang och rangsjuka.
Onyttig rikedom föder snålhet,
girighet och hårdhet. Överdrivna
djuriska åtnjutanden alstra
skadliga, djuriska nöjen och falsk
vila alstrar lättja och självgjord
fattigdom. Dessa eländets fyra
grundkällor böra tilltäppas dels på den inre
övertygelsens väg, dels genom
samhällets omdaning. För genomförande av
den verkliga friheten fordras sådana
samhällsomdanande åtgärder som
förekomma och hämma all falsk ära, allt
skadligt ägande, allt överdrivet
djuriskt åtnjutande och all självgjord
vila, varigenom den ena människan
inkräktar på den andras rättigheter.
Genom en parallell med
lemmarnas-inbördes förhållande inom
människokroppen visar Leyonankar i vilka
förhållanden ära, ägande, njutning och
vila böra stå till varandra inom ett
idealsamhälle. Människokroppens
lemmar äro sinsemellan förenade genom
ett fulländat ordningens system. Alla
äro de nyttiga och nödiga och
samverka till det helas bestånd, och njuta de
efter olika behov och olika
njutnings-förmåga av samma liv och samma föda.
Här har ingen av dem Ära, Ägande,.
Njutning eller Vila på de andras
bekostnad. Här kallas envar för det
han är oeh det gör hans är a. Här
äger envar sig själv och det hela och
det är hans r i k e d o m. Här njuter
envar allt vad som fordras till hans
bestånd efter behov och till nöjen
eller överflöd efter tillgång och det är
hans vällust. Här upphör envars
arbete efter nödtorvt och det är
hans vila. Lemmarnas arbete är
n ö j e, emedan det är i enlighet med
var lems art, förmåga och inre drift,
och emedan lönen och njutningen är
lika för alla. Dessa samsyskon äta alla
ur ett och samma kök. Den som här
vill tala om rang, mera ägande, annat
njutande oeh större maklighet vore en
likaså dålig som skadlig medlem.
Kroppen och dess lemmar visa alltså en för
oss alla synlig stat, där evig ordning
och fulländade samfundslagar
handgripligen råda. Vi kunna därav sluta
oss till fyra beståndande
grundsanningar. För det första lära vi, att all
rang och allt anseende som ieke har
den fysiska ordningen till grund är
falsk oeh tillgjord, och att allt
fikande-efter annat anseende än det man e
f-t e r sin förmåga och
verksamhet äger är lika dålig som om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
