- Project Runeberg -  Tiden / Femte årgången. 1913 /
26

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Här föreligga två väsentligt olika
problem, det ena gällande
lantbruks-jorden, det andra beträffande
tomtmarken. Chiozza Money beräknar
jordräntan i förra fallet till 36 milj. £ men
i fråga om stadsmarken till 51 milj. £.
Nu är det ju icke fråga om att
skatt-lägga hela detta värde utan blott dess
oförtjänta del. Det kan emellertid
frå-.gas, huruvida den större delen av
jord-bruksjorden egentligen har något
naket jordvärde. Det är svårt att se,
varifrån inkomsterna i så fall skola
komma.

En annan vital sak måste också tas
med i räkningen. Ingen socialist kan
tveka att rasera en industri, som lever
på utsvettningslöner. Det är bättre
•att en sådan industri går under än att
arbetarebefolkningen blir än mer
för-sumpad. Jordbruket ligger på ett
annat plan. Det är en näring, som är av
väsentlig betydelse för nationens
välfärd. Lantbruksbefolkningens
höjande har blivit en trängande
nödvändighet. Genomsnittslönen är blott 13 sh.
pr vecka, och det vore intet överdrivet
krav, om nationen beslutade att lönen
ska.ll höjas till åtminstone 20 sh. pr
vecka. En sådan höjning skulle
innebära 41 milj. £. Men även farmarnas
ekonomiska ställning är
otillfredsställande och med hänsyn härtill höjer
Benson siffran till 58 milj. £. Medan
jordräntan är 36 milj. £! Det är
uppenbart, menar B., att om jordräntan
skall tas i anspråk, så bör det först
och främst ske för högre löner, icke för
■skatter.

Georgeisternas påstående, att
jord-värdebeskattningen skulle lämna
befolkningen fritt tillträde till jorden
eller förbättra ställningen för de
nuvarande jordbrukarna, saknar fog.
Endast det att det nakna jordvärdet
överföres från jordägarna till staten
ger icke folket jord. Den kapitalstarke
blir fortfarande i stånd att överbjuda
den egendomslöse arbetaren.
Konkurrensen blir lika skarp som nu och icke
mer än för närvarande en tävlan
mellan likar. Från socialistisk eller från
-arbetaresyn punkt är
jordvärdebeskatt-ningen varken moraliskt eller ekono-

miskt någon lösning av jordfrågan,
vilken attraktion den än må äga från
kapitalistisk eller från liberal
ståndpunkt.

Låt oss nu betrakta
jordvärdebe-skattningens tillämpning beträffande
tomtmark i städerna. På en punkt äro
socialisterna ense med georgeisterna.
Det är i kravet på att all jord i
städernas närhet skall taxeras till det
pris, som ägaren skulle begära för den.
och att han skulle, om så kräves, vara
tvungen sälja till det priset. Detta
skulle otvivelaktigt underlätta
taxeringen i viss mån och samtidigt pressa
jord ut i öppna marknaden. Det skulle
icke bära sig för ägaren att hålla på
jorden, om den skatt han får erlägga
vore flere gånger större än den
inkomst han kan erhålla av den.

Men bostadsfrågan är icke blott
frågan om att göra jorden tillgänglig.
Georgeisterna mena, att i det ögonblick
billig jord kan erhållas, skola hus bli
byggda i så stor utsträckning, att
hyrorna för redan befintliga bostäder
bliva reducerade. Det ligger två
misstag häri. Först, att jorden skulle i
alldeles speciell grad vara monopol och
sedan att kapital bara väntar på att få
bli investerat i byggnader. Det är
sant, att jorden i vissa städer är
monopoliserad i ett par ägares händer.
Men i en stad som Manchester är det
ingen brist på billig mark. Det är icke
knapphet på jord utan på köpare, oeh
orsaken till att så få kunna köpa är
svårigheten för köparen att erhålla
kapital för markens användande. Så vitt
det gäller de fattiga har kapitalet mer
av monopol över sig än jorden. De
kapitalägande kunna tillförsäkra sig
en tilläggsprofit genom den billigare
marken.

Sedan Benson sökt visa, att
jordvärdet redan nu är föremål för
beskattning, övergår han till att diskutera
frågan, 0111 det kan vara rätt att
överföra jordräntornas kapitalvärde,

3,000 milj. £, från jordägarna till
kapitalägarna. Ty det är vad saken i
realiteten innebär. Ägarna till hus,
fabriker o. s. v. ha bebyggt marken
med full kännedom om de förbindelser

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:31:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1913/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free