- Project Runeberg -  Tiden / Femte årgången. 1913 /
32

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ger i sakens natur, att denna examen
icke kan bestå i annat än — frihandel
efter avslutad protektionistisk
skolgång.

Om det industripedagogiska
systemets målsmän icke ha någon lust att
låta sina skyddslingar undergå denna
examen, så kan det ha två skäl.
Antingen tvivla de på tullpedagogiken,
eller ha de icke menat allvar med sin
uppfostringslära. Härmed hur som
helst, alla de tulluppfostrande
näringarna m åste undergå sin examen.
Blir det icke med protektionisternas
vilja, får det bli mot den.

*



Redan en förberedande prövning
visar, att näringarna lärt sig diverse
oarter under sin skolgång hos
protek-tionismen.

Starka skulle de bli genom skyddet.
Och nog ha de blivit starka — på sitt
vis. Starka först och främst i
förmågan att utnyttja skyddet till det
yttersta, starka i konsten att
monopolisera marknaden innanför tullmuren.
Men si och så har det blivit med
uppfostran till arbete och rationell
hushållning. Monopolen skulle ha kommit
ändå, det är alldeles sant. De ligga
på det ekonomiska framstegets linje.
Men nu ha vi fått monopol, som på
viktiga punkter representera ekonomisk
stagnation, att ej säga reaktion.
Tullunderstödet har drivit upp företag som
svampar ur jorden inom tullskyddade
näringsgrenar, därmed lockande
kapitalet från solida och bärkraftiga
industrigrenar, som nu få lida av kapital-

brist. Sedan erfarenheten anvisat
monopolbildningen som enda säkra
vägen att få uppbära tullunderstödet till
sista öret, ha karteller uppstått med
uppenbart syfte att bevara övertaliga
och undermåliga företag från ett eljest
lika säkert som ur ekonomisk
fram-stegssynpunkt önskvärt nedläggande.
Det genom monopoliseringen
säkerställda tullunderstödet gör företagen
likgiltiga för att utveckla sin teknik
till större fullkomning och försenar
frammarschen mot högre
monopolformer. Här krävs ett nytt och
effektivare uppfostringsmedel.

Till det ekonomiska läget nu svarar
uppfostringsfrihandeln långt bättre än
uppfostringstullen någonsin gjort. Den
förra är ett effektivt och nödvändigt
tvångsmedel i det ekonomiska
framåtskridandets tjänst. Den skall tvinga
de dådlöst parasiterande till teknisk
organisatorisk oeh kommersiell
uppryckning, framtvinga utmönstring av
de undermåliga företagen och starkare
kartellering av de bättre på en mer
fullkomnad teknisk grundval. Det
ligger i sakens natur, att
uppfostringsfrihandeln för att medföra dessa
verkningar bör genomföras steg för steg
och överhuvud taget praktiseras med
större försiktighet än
protektionisterna lagt i dagen i sin näringspolitiska
pedagogik, som sannerligen minst av
allt varit utmärkt av försiktighet. Men
under denna förutsättning blir
uppfostringsfrihandeln en mäktigt
verkande hävstång för produktionens
höjande samtidigt som den medför
självklara fördelar för konsumenterna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:31:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1913/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free