Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fattigas barn snarare vara större än
mindre. Ty de ekonomiskt
välsituera-de hemmen kunna i alla fall bereda
sina barn utbildningsmöjligheter, som
de fattiga hemmens barn måste sakna.
Såsom var man vet, är emellertid
samhällets ekonomiska uppoffringar
för barnaundervisningen för
närvarande mycket olika för olika klasser
av barn. Enligt berättelsen om, vad i
rikets styrelse sig tilldragit, sedan
sista lagtima riksdags sammanträde, var
lärjungeantalet vid rikets allmänna
läroverk vid början av 1912 års
hösttermin 23,612. För samma år
utgjorde statens anslag till dessa
läroverk 5,747,278 kr. eller i runt tal 2 4 8
k r. p r 1 ä r j u n g e. Men enligt
samma berättelse utgick i statsanslag till
766,724 lärjungar vid
folkskoleanstal-terna 11,742,623 kr. eller blott 1 5 k r.
31 ö r c p r 1 ä r j u n g e. Det
allmännas bidrag pr lärjunge i realskolan var
sålunda icke mindre än 16g å n g e r
större än i folkskolan. Nu är det
ju visserligen motiverat, att staten
offrar något mera för särskilt
gymnasiets lärjungar än för folkskolans.
Vad de två första klasserna av
realskolan däremot beträffar, så har jag i
en föregående artikel visat, att en
välordnad folkskola mycket väl kan med
en obetydlig förändring av
undervis-ningsplanen ge samma eller lika god
utbildning. Att staten offrar 16
gånger mera för ett barns undervisning
än för ett annat i samma ålder och
med i huvudsak samma kurs måste
därför te sig ej blott som en orättvisa
utan även såsom slöseri med statens
medel. Genom indragning av
läroverkens två första klasser och
överflyttning av dess lärjungar, omkring 5,000,
till respektive städers folkskolor skulle
en inbesparing av statsmedel på om-
kring 1,125,000 kr. årligen * kunna
göras. Det är en summa, dubbelt så
stor, som den regeringen under förra
riksdagen begärde för utjämning av
de kommunala skattetungorna på.
landsbygden. För att uppehålla ett
system, som ingen annan betydelse har
än att tillfredsställa en del människors,
fåfänga oeh klasshögfärd, offras
emellertid denna summa av staten och
därtill betydande summor av kommuner
och enskilda, medan folkets barn i de
fattiga landskommunerna få nöja sig
med halvtidsläsning, mindre
folkskolor och andra ännu abnormare
nöd-brödsanstalter. Det är sannerligen på
tid att i rättfärdighetens namn göra.
slut på en sådan anordning.
Åtminstone bör staten upphöra med
slösaktig premiering av nyssnämnda
fåfänga.
Men ojämnheten av statens
understöd till barnens utbildning möter oss.
ej blott i förhållandet mellan de
ekonomiska resurser, som lämnas de
allmänna läroverkens barn oeh
folkskolornas. Ojämnheterna framträda
också inom folkskoleanstalterna inbördes.
Först och främst råder en betydande
skillnad mellan städernas och
landsbygdens uppoffringar. Statens anslag"
pr folkskolebarn var år 1910 för
städerna nära 19 kr. (18,8), för
landsbygden däremot blott 14,5 kr.
Kommunernas uppoffringar voro resp. 69,89
och 29,55 kr. Stat och kommuner
offrade sålunda sammanlagt kr. 88,69 pr
folkskolebarn i städerna men blott
44,05 på landsbygden. Det allmännas,
bidrag till folkskoleanstalterna var i
runt tal dubbelt så s t o rt pr barn
* Varje folkskolebarn i städerna
kostadestaten i medeltal 19 kr., i realskolan 244
kr. = en skillnad i kostnad på 225 kr.
225 X 5,000 = 1,125,000 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
