Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frågor inom den liberala pressen, har
tydligen full förståelse härför, när
tidningen som ett ultima ratio vädjar
till vårt nuvarande intresse att
kvarhålla den liberala regeringen vid
makten, emedan den risken föreligger,
att eljest reaktionen kommer tillbaka,
Ytterst blir det således intresset, som
är avgörande för det ömsesidiga
förhållandet mellan regeringen och det
majoritetsparti, vilket ej låtit sig
representeras i densamma.
*
Det, som nu nämnts, uttömmer
givetvis icke den invecklade frågan, men
kan möjligen utgöra ett bidrag till
mer allsidig belysning av densamma,
än vad som hittills sett dagen. Inför
de anspråk, vilka oupphörligt ställas
på vårt parti, samtidigt som man
synes stå beredd att övergiva de
principer, vilka motivera något rätt att.
hysa dem, bör det också, enligt min
mening, vara på tiden att vi mer
ingående än vanligt granska det
parlamentariska läget.
När man vidare har en stark
förnimmelse av att de år, vi nu genomgå
efter systemförändringen, komma att
sammanfoga den praxis, vilken senare
normbinder förhållandet mellan
regering och riksdag, är det så mycket
nödvändigare att låta varje
parlamentarisk åtgärd, ur ovannämnda
synpunkter, bli föremål för omsorgsfull
uppmärksamhet oeh prövning. I den mån
partiet deltager däri, vidgas också
dess politiska erfarenhet och möjlighet
att öva inflytande på statsstyrelsen.
Folkbildningens grundproblem.
För TIDEN av J. SANDI.ER.
(Forts, från s. 327, årg. 1912.)
III.
Utkast till reformlinjer.
I de föregående artiklarna har jag,
såsom jag hoppas, med tillräcklig
tydlighet, visat att vår folkskolebildning
icke för närvarande mäktar fylla
kravet på rättvis fördelning av
kulturarvet bland folkets barn. Med allt
erkännande av de senare årens
utveckling inåt oeh utåt måste man likväl
fastslå såsom obestridligt, att
grundväsentliga brister ännu vidlåda vårt
folkskoleväsen. Huru få det bättre?
Svaret härpå måste bli både av
ekonomisk och pedagogisk art. Det gäller
att fylla, vad som fattas i
lärarekrafternas och skolornas antal samt att
göra arbetsprogrammet mera dugande.
Vi få alltså ekonomiska och
pedagogiska utvecklings- och reformlinjer.
Den ekonomiska reformen.
Vad man härvidlag måste
oeftergivligt kräva är att alla landets
barn, fattiga och rika, landsbarn och
stadsbarn utan åtskillnad må i största
möjliga måtto beredas lika tillfälle
till utbildning. Åtminstone bör det
allmännas uppoffringar vila på
denna basis och skulle någon
åtskillnad göras mellan fattiga och rika, så
borde samhällets uppoffringar för den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
