Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i städernas folkskolor som i
landsbygdens.
Om landsbygdens folkskolebarn
skulle likställas med städernas i fråga
om ekonomiska resurser, så kräves ett
ökat statsbidrag för landsbygden av
icke mindre iin 2, 7 2 5 milj. kr.
ärlige 11 och ett förhöjt
koinmunal-skattebelopp av i runt tal 2 5 milj.
k r. å r 1 i g e n, d. v. s. det
allmännas uppoffring för folkskolan skulle
gå till nära 2 8 milj. kr. om året
m e r ä n n u. Man torde härav
kunna få en tillräckligt kraftig
föreställning om, vilken grym orättvisa som
begåtts oeh begås mot landsbygdens
barn i förevarande avseende. 28 milj.
kr. till om året skola landsbygdens
folkskolebarn ha för att bli likställda
med städernas!
Men olikheten mellan stad och
landsbygd framträder i ännu bjärtare
dager» om man räknar med skillnaden
i ekonomisk bärkraft. Det
tillförlitligaste måttet på denna bärkraft
torde vara den taxerade inkomsten
efter inkomst- och
förmögenhetsskatte-förordningen. Fördelas den sålunda
taxerade inkomsten lika på varje
skol-pliktigt barn, så har man ju ett bra
mått på den ekonomiska bärkraften.
Denna beräkning visar, att för
städerna gives en taxerad inkomst av i
runt tal 5,400 kr. för varje barn i
åldern 7—14 år, medan motsvarande
tal för landsbygden är 870 kr., d. v. s.
städerna ha mer än 6 gånger så
stor ekonomisk bärkraft
som landsbygden. Därför äro också
utgifterna till skolväsendet, liksom
f. ö. alla andra kommunala utskylder,
väsentligt lägre i städerna än på
landsbygden. Särskilt gäller detta
emellertid skolväsendet.
Utgifterna för folkundervisningen
för år 1911 uppgingo till 43,533,384
kr., därav 11,742,623 kr. lämnades av
statsmedel. Återstoden av
skoldistrikten med 20,346,088 kr., utgjorda
3,3 4 kr. pr inkomsthundra från
landsbygden och 11,444,673 kr. eller
1,1 G pr inkomsthundra från
städerna, allt i avrundade tal.*
Landsbygdens kostnader, fördelade på
inkomsthundra, voro sålunda nära 3 gånger
s å stora som i städerna. Och
likväl offrades dubbelt så mycket pr
barn i städerna! Om landsbygden
skulle ha följt med och kostat på sina,
skolbarn samma belopp som ‘städerna
offrat för sina, vilket i huvudsak
betyder detsamma som lika bra ordnat
skolväsen, skulle kostnaden pr
inkomsthundra varit i runt tal 6 g å
n-g e r större pr inkomsthundra på.
landsbygden än i städerna,
Ett par exempel till belysning ar
detta orimliga förhållande kunna ej
skada.
Om Västerbottens läns landsbygd
skulle bringa sitt skolväsen till
jämnhöjd med städernas oeh sålunda för
varje skolbarn offra 88 kr. pr barn
årligen, så skulle skoldistriktens
utgifter för detta ändamål stiga från
nuvarande 20 kr. pr barn till 69 kr.
Det blir icke mindre än 1.265,590 kr.
för detta län eller en ökad utgift för
skoldistrikten från 574,595 kr. till
1,840,180 kr., varigenom kostnaden pr
inkomsthundra skulle komma att stiga,
till — 12,43 från nuvarande 3,80.
Det betyder, att Västerbottens läns.
landsbygd skulle få förhållandevis
betala — 14 Yj gånger så mycket pr
inkomsthundra som t. ex. Stockholms.
* Då särskild uppgift på
kostnadsfördelningen mellan land och stad ännu ej är
officiellt känd, har här denna fördelning skett
efter proportionen från föregående år. De
exakta kostnaderna för år 1910 utgjorde:
För städerna 1,06, för landsbygden 3,10 pr
inkomsthundra. Se tabellen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
