Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om sammanhanget mellan
tullpolitik och trustväsen skriver prof. H.,
att tullfrågan kominer i ett annat läge
då ett land har
monopolsammanslutningar, och dessa komma i ett annat
läge, då landet har tullar. Tullarna
underlätta
monopolsammanslutningar-nas uppkomst,
monopolsammanslutningarna underlätta tullarnas
avskaffande. Prof. H. är för sin del böjd
att i detta se tullarnas största
förtjänst, emedan den monopolistiska
organisationen innebär, att ett visst
ekonomiskt resultat kan nås med
mindre uppoffringar. Men
förutsättningen är då, att dessa
nationalekonomiska besparingar också bliva
verklighet. Tull tilil skydd för en viss
industri innebär ju, att det övriga
näringslivet underhåller densamma. Härav
följer, att då en tull åstadkommit ett
avsett resultat, som kan kvarstå även
utån den, så bör milen snarast möjligt
avskaffas. Vilket, enligt prof. H.,
icke är ”fientlighet mot industrin”,
blott ”utslaget av ett elementärt sunt
förnuft’ ’.
Beträffande olika fabrikers mer
eller mindre gynnsamma
produktionsförhållanden påpekas, att
nyanläggning av fabriker ofta pågår, tills de
sämsta behöva hela tullskyddet för att
kunna existera. En trustbildning,
som verkligen fyller sin
nationalekonomiska uppgift, skulle koncentrera
driften och nedlägga de sämsta
företagen, varigenom tullsänkningen
underlättas. Om trasten icke frivilligt
fullgör sm mission, är, enligt prof.
H:s uppfattning, ”en tullsänkning
bästa sättet att driva den därtill och
därför ett medel till förbättrad
ekonomisk organisation”.
Naturligtvis söker en trust i alla
fall skydda sig genom vissa åtgärder
mot en tullsänkning. Bland sådana
åtgärder pekar förf. på tvenne: att
låta de svagaste företagen göra tjänst
som buffert genom att lämna dem
utanför trusten samt att kapitalisera
tnllskyddet, så att normal ränta
erhållet blott om skyddet bibehålies. Av
uttalanden på andra ställen i artikeln
framgår att prof. H. icke anser vare
sig den ena eller andra situationen
som giltig grund av inställa en
tull-nedsättning, som eljes anses önskvärd.
Det nationalekonomiska framsteg,
som monopolsammansiutningen
innebär, kan ofta, fortsätter prof. H., först
genom en tullsänkning komma
folkhushållningen som helhet till godo,
och trusterna ”först därigenom bli
värdeproducenter åt folket som
helhet”. Förf. medger, att det
finnesfall, då tullpolitiken icke är
användbart medel att ge folkhushållningen
gagn av monopolorganisationens
besparingar och hänvisar som exempel
särskilt till de internationella
sammanslutningarna. I sådana fall som det
föreliggande anser han emellertid
tull-nt.dsättningens väg som den bästa.
Om den avvisas, inställa sig två andra
medel, statens delaktighet i företaget»
vinst eller statsmonopol. Intet av
dessa vill prof. H. höra talas om;
deskulle bl. a. bortta den potentiella
konkurrensens stimulerande inverkan.
Även i artikelns följande
avdelnin-finner man en del uttalanden, som,
ehuru här tillskurna för den speciella
frågan om sockertullen, äro av mer
allmän innebörd. Så är förhållandet
med prof. H:s behandling av frågan
om de på grund av en
tullnedsättning-nedlagda fabrikerna och de arbetslösa,
arbetarna. Till detta vanliga
argument mot tulln edsättningar i
allmänhet anmärker artikelförfattaren, att
om man med mindre antal fabriker
kan åstadkomma lika stort resultat
som det nuvarande, så är det icke
fråga om någon ekonomisk förlust.
Arbetare och fabriker bliv a ej
överflödiga genom en sådan ändring, de
ha varit överflödiga redan förut.
Slutsats: även om tullsänkningen icke
medför annat resultat än nedläggande
av överflödiga fabriker, så skulle den
vara till gagn och öka
nationalinkomsten.
Den driftkoncentration, som
tullned-sättningen medför, är i och för sig-
en-ren vinst. Yid betraktande sedan av
prisnedsättningens innebörd finnar
prof. H. det vara ”höjden av
orimlighet” att ställa emot varandra de
miljoner kronor sockerbolaget skulle
förlora och de kronor varje hushåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
