Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samhet hindras genom kriget, bevisar ilen
omständigheten, att vi från de anslutna iiOO
avdelningarna’under hela tiden erhållit
inalles endast åtta brev. Dessutom behandlas
kamraterna i det inre av landet på det
värsta sätt. Deras möteslokaler äro stängda
.eller förvandlade till stall oeh magasin,
organisationernas ringa tillhörigheter hava
fråntagits dem och i många fall förstörts.
Militär- oeh polismyndighet, som nu känna
sig såsom situationens herrar, tävla i att
chikanera den arbetande befolkningen. Män
■oeh kvinnor, som gendarmerna finna
arbetslösa på gatan eller i kaféer, t. o. m. sådana
som sitta i sitt hem, driva de med våld till
arbete i de verkstäder, som överallt
upprättats. för armén, eller på järnvägsstationerna,
ja t. o. .m. i privatföretag. Nästan alla våra
gamla oeh mycket unga kamrater, som voro
odugliga till militärtjänst, hava sålunda
tvingats att utån lön arbeta lö—20 timmar
dagligen. Deras ersättning består i ett bröd pr
dag och i den militärtortyr, för vilken även
de utsättas ...
Men polisens verksamhet erbjuder i själva
verket höjdpunkten av medeltida råhet,
sådan som kriget allena kan föra med sig.
Polisen infångar alla arbetslösa arbetare, t.
o. m. sådana som äro nästan helt oeh hållet
odugliga till arbete, för att gratis ställa
deras arbetskraft till arbetsgivarnas inom
byggnadsindustrin oeh transportväsendet
förfogande. Först helt nyligen har det lyckats
oss att genom protester inför myndigheterna
i någon mån förhindra detta polisens
lagvidriga uppträdande. Nu har man så mycket
som möjligt ersatt de "fria" arbetarna med
straffångar. Sålunda arbetar t. ex. den
tyska (!) sockerfabriken i Belgrad med 200
sådana straffångar. För att visa sin
patriotism inrättade den i sina arbetarbostäder ett
litet sjukhus för de sårade.
Arbetarefamil-jerna däremot blevo helt enkelt kastade pä
gatan!
Under det folkets massa hungrar och
ropar efter bröd, ersätta fabrikanterna t. o. m.
de förut så föredragna kvinnorna och barnen
med de ännu billigare straffångarna. Hur
långt många människors rovlystnad går,
visade den borgerliga pressens utläggningar
vid de första krigsfångarnas, turkar och
al-baneser, ankomst, vilka hälsades välkomna
såsom billig arbetskraft. .. De i fält
stående serbiska arbetarna måste gjuta sitt blod
oeh göra fångar, på det att hemma deras
hustrur oeh barn skola berövas den sista
arbets- oeh förvärvsmöjligheten. Vilket hån
ovanpå vissa lagers patriotiska hänförelse!
Hurudana för övrigt arbetarnas
levnadsförhållanden i vårt land under normala
tider måste vara, visar följande tabell, vilkeu
genom officiella siffror ur den serbiska
statistiken kompletterar några uppgifter i det
tyska ’ ’Correspondenzblatt ’ ’ (1912, n:r 44).
Man erhåller följande överarskande
förhållande:
Yrkesgren. År. Hela Antal Produk¬ Produktion sa vkastnin¬
rörel¬ arbetare. ti onsav- gens fördelning.
Arbetslöner¬ Kapitalets
nas del. del.
milj. % milj. %
mk. mk.
10 grovjärnindustriföretag i
Tvskland ..................... 1909-10 305.4 69,127 131.7 95.21 72.3 36.52 27.7
Badensisk anilin- och soda¬
fabrik ....... .................. 1910 81.8 7,621 24.82 11.92 49.0 12.70 51.0
140 fabriksföretag i Serbien 1911 70.0 16,095 142.0 * 10.1 ** 7.3 131.9 92.7
Vid annat tillfälle hoppas vi även kunna
meddela, vad kriget kostat fackföreningarna.
För närvarande må endast omnämnas, att
många av våra duktigaste kamrater stupat
på slagfältet. Helt nyligen hava vi i
Belgrad begravt en av de ledande kamraterna,
vid vilket tillfälle en patriotisk pop prisade
den ära, som vederfarits den hädangångne,
då han på slagfältet stupat för fosterlandet!
Men trots den starka militäreskorten höll en
* Dinarer (å 0,72 kr.). Tjänstemännens
löner äro ej medräknade.
** Efter värdet av produktionen, som
påverkas av skyddstullsystemet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
