Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inägojord (mecl byggn.). . 2,420 milj.
Kreatur ................ 660 ”
Döda inventarier ........ 322 ”
Förråd och lager........ 475 ”
Summa 3,877 milj.
Till jordbruksegendomen har förts
landets hela kreatursstock (med
undantag för arméns stamhästar) oavsett
om deras användning faller inom
annan näringsgrens område. Uppgifter
om antal och värde härröra från
hushållningssällskapen, varjämte som
kontrollmedel använts siffror från
kreatursförsäkringsbolagen.
Anmärkas bör, att i värdet av
kreatursstocken icke allenast ingå kreatur, som
verkligen användas i en eller annan
form i produktivt arbete. Landets
hundar öka t. ex. siffran med ej
mindre än 2 miljoner.
Jordbrukets döda inventarier ha
beräknats med ledning av upplysningar
från hushållningssällskapen och annat
tillgängligt material. Slutsumman
grundar sig på en inventarieberäkning
för jordbruk av olika storlek, enligt
vilken inventarievärdet pr har skulle
utgöra: för jordbruk intill 10 har 200
kr., för jordbruk av storleken 10—50
har 100 kr., för jordbruk av storleken
50—100 har 75 kr. och för de största
jordbruken över 100 har 60 kr. Den
anmärknigsvärt stora skillnaden i
in-ventariekostnad för smärre och större
jordbruk är naturligen en
betydelsefull faktor att ta med i räkningen vid
räntabilitetskalkyler för jordbruket.
Bland sina tillgångar skall näringen
även redovisa inneliggande förråd av
förbrukningsartiklar samt
lagerbehållning av färdiga varor. För
jordbrukets vidkommande höra hit dels
gödsel, foder och utsäde, dels gröda och
salufärdiga kreatur. Med den använda
uppskattningsmetodeu bör härvid
tagas med inneliggande förråd och lager
i hela landet, ej blott hos jordbrukarna,
själva. För undgående av
dubbelräkning måste då observeras, att vad som
är den ena näringens ”förråd” kan
vara en annan närings redan
avyttrade ”lager”. Vid denna beräkning har
därför uteslutits sådant som artificiell
gödsel, kalk o. d. Dessutom är att
märka, att kreaturs-”lagret” redan är
upptaget för sig. Det gäller alltså
egentligen vid årsskiftet kvarvarande
foder och gröda. Beräkningen utgår
från skördens medelvärde 1904—08 och
— efter avdrag av höstutsäde,
havreexport, potatis- och
sockerbetsförbruk-ning vid resp. bränneri- och
sockerindustri — från det antagandet, att av
brödsäd tre fjärdedelar, av foder och
strö två tredjedelar finnas kvar vid
årsskiftet. Till den sålunda
framräk-nade slutsiffran är att anknyta den
reflexionen, att denna post i
nationalförmögenheten måste bli tämligen
olika för olika år, då skördevärdet är i
hög grad varierande. Den hör
sålunda icke till de mera konstanta
posterna.
Det gäller däremot så mycket mer
om den största och intressantaste
posten i jordbruksegendomens värde,
nämligen själva inägojorden och
tillhörande byggnader.
I vår fastighetstaxering är som
bekant ”jordbruksfastighet” upptagen
för sig. Taxeringsvärdet å
jordbruksfastighet är för år 1908 3,239 milj. i
runt tal. Denna siffra har emellertid
av flera skäl icke kunnat tagas till
utgångspunkt vid nu verkställda
förmö-genhetsuppskattning. Den innefattar
nämligen å ena sidan vida mer än vad
som kan anses höra till
jordbruksegendomen; framför allt ingår däri skogs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
