Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
markens oeh den växande skogens
värde, uppskattat ”efter mycket
varierande och absolut otillfredsställande
grunder”. A andra sidan avviker
taxeringsvärdet alltför mycket från
det verkliga värdet.
Det synes framgå som
ovedersägligt resultat av den nu verkställda
utredningen, att undertaxering
av jordbruksfastighet
förekommer i betydande
omfattning. Enligt en beräkning (s.
110) med ledning av kända
köpeskillingar skulle siffran för 1908 behöva
höjas till 3,836 milj. Med en annan
metod (s. 139), varvid särskilda
uppskattningar utförts för de olika
ägoslagen, blir resultatet 3,940 milj. I
varje fall torde man icke kunna
komma ifrån, att det taxerade värdet är
högst betydligt mindre än det
verkliga. Höjningen till det lägre av
ovannämnda värden representerar nära
20 % av nuvarande taxeringsvärde.
Givetvis måste sådana resultat beaktas
vid bedömandet av de ojämt
tryckande kommunala skattebördorna.
För uppskattningen av den
egentliga jordbruksegendomens värde hava
alltså de officiella taxeringssiffrorna
icke kunnat användas. I stället har
använts följande metod:
Ur jordbruksstatistiken hava
hämtats arealuppgifter dels för ”åker
oeh annan odlad jord”, dels för
”naturlig äng”. Från samtliga
taxerings-nämndsordförande på landet hava
infordrats upplysningar om medelvärdet
pr har medelgod åker vid taxeringen
1908. Värdet å äng har utrönts i
proportion till åkervärdet genom
användning av handlingar rörande
lantmäte-riförrättningar. Riktigheten av de
härigenom vunna slutresultaten beror
då i första rummet dels på arealupp-
gifterna, dels på de använda
medelvärdena för åker. Arealsiffrorna i
jordbruksstatistiken äro ingalunda
säkra, särskilt gäller detta
ängsarea-len, enär begreppet ”naturlig äng” är
mycket svävande. Åkervärdet ger
heller icke intryck av någon synnerlig
tillförlitlighet. De länssiffror, som
publiceras å s. 138, utvisa skillnader,
som det är synnerligen svårt att finna
någon sannolik grund för; lägsta
siffran, 337 kr. pr har, har Värmlands
län, den högsta, 959 kr., uppvisar
Malmöhus län. Vid jämförelse med en
av d :r Adrian Molin verkställd
undersökning (i Svensk egnahemspolitik,
Stockholm 1909) framkomma också
mycket avsevärda ditferenser. Så
anges medelvärdet för Malmöhus län i
den sistnämnda utredningen till ej
mindre än 1,300 kr., en skillnad på
nära 350 kr. pr har.
Vid den Flodströmska
nationalför-mögenhetsberäkningen hava emellertid
de genom taxeringsmyndigheterna
erhållna grundvärdena följts, dock med
undantag för Malmöhus län, där det
”synes med full visshet kunna påstås,
att verklig undertaxering i högre grad
äger rum”; med hänsyn härtill har
totalvärdet höjts med 100 milj. kronor.
Till den framräknade summan ha dess-i
utom lagts 80 milj. kr. såsom det
ka-pitaliserade värdet av prästtionden.
Sålunda kommer aktuarien Flodström
fram till 2,420 milj. kronor.
Häri ingå nu förutom värdet av
själva jordet även värdet av till
jordbruket hörande byggnader, såväl
boningshus som ekonomihus. Av
synnerligt intresse är ju att kunna
frånskilja deras värde och erhålla ett mått
på jordvärclet. Med användning av
brandförsäkringssummorna erhåller F.
ett värde för jordbrukets byggnader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
