- Project Runeberg -  Tiden / Femte årgången. 1913 /
82

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

företag avlöses sedan 20 år
systematiskt oeh i växande fart med papper,
kastas ut ur sin ekonomiska funktion
oeh förvandlas av bankerna till en
onyttig dividendmottagare. Och hette det
förr: ”Var och en kapitalist slår
många ihjäl” så heter det nu: Kapitalet,
koncentrerat och självständiggjort
som finanskapital, skjuter de
individuella kapitalisterna åt sidan och
ersätter dem med papper, som
börskursens stormvind virvlar om,
samman-hopar och strör ut som visset löv.
Kreditväsendet fullbordar nu, en
människoålder efter Marx död, sin av Marx
förutspådda (Kapital I 1866) funktion,
då det som finanskapital ”slutligen
förvandlar sig till en oerhörd social
mekanism för kapitalens centralisation. ”
(I, s. 591.) Och då Marx för mer än

50 år sedan under vissa
förutsättningar nedskrev: ”1 en given bransch har
centralisationen nått sin yttersta
gräns, då alla däri anlagda kapital
sammansmält till ett enda”, så
fullbordas ju denna förutsättning under
våra förvånade ögon i ett växande
antal produktionsgrenar genom k a
r-t e 11 e r och truster. ’ ’Detta är
det kapitalistiska produktionssättets
upphävande inom själva detta
produktionssätt och därmed en sig själv
upphävande motsägelse, som framstår
såsom enbart en övergångspunkt till ett
nytt produktionssätt. . . Det är att
i vissa områden införa monopol och
utfordrar därmed statsinblandning.
Det reproducerar en ny
finansaristokrati, en ny sorts parasiter i form av
projektmakare, grundare och blott
nominella direktörer; ett helt nytt
system av svindel och bedrägeri med
avseende på företagsgrundande,
aktie-emissioner och aktieaffärer. Det är
privatproduktion utan
privategendomens kontroll.” (III, s. 425.) Denna
för två människoåldrar sedan mer
för-utanade än beskrivna sista fas i
kapitalismen utspelas nu, såsom Iiilferdings
Finanzkapital beskriver och förklarar!
Vad som hos Marx var blott kort men
skarp antydan blir nu verklighet. Och
under revolutionära skakningar i alla
världsdelar, under gatutumult och
kanondunder, träder vår nya generation

just in i det världshistoriska
övergångsstadium, vars slut blott kan vara
den förtrustade produktionens
läggande under den enhetligt organiserade
arbetarklassens kontroll och
demokratiska ledning. Och som devis må
denna yngsta arbetargeneration taga
Marx’ ord med i kampen: ”Av alla
produktionsinstrument är den
revolutionära klassen själv den största
produktivkraften !”

Ett tal av Karl Marx.

I. en av våra österrikiska partivänner
utgiven minnesskrift med anledning av
Marx-jubileet publiceras nedanstående tal av Karl
Marx, till vilket utgivaren Rjasanoft’ lägger
dessa upplysande anmärkningar:

Den 14 april 1856 firade den ehartistiska
organisationen i London en fest i anledning
av deras organs, "The Peoples Paper”,
fyraåriga tillvaro. Vid detta tillfälle höll
Marx, vilken var ivrig medarbetare även i
detta ehartistiska företag, det tal, som här
återges. Det har varit publicerat i The
Peoples Paper den 10 april 1S56.

De så kallade revolutionerna av 1848
voro blott smärre episoder —
obetydliga sprickbildningar i det borgerliga
samhällets hårda skorpa. Men de
visade avgrunden. Under den skenbart
fasta ytan uppenbarade sig en väldig
ocean, som blott behövde en smula
expansion för att slå hela kontinenter i
stycken. Larmande och förvirrat
förkunnade de den proletäriska
emancipationens annalkande, d. v. s.
hemligheten med det 19 :de århundradet oeh
dess revolution. Men det är sant:
denna revolution var ingen uppfinning
av år 1848. Änga; elektricitet och
automatmaskiner voro revolutionärer
av långt farligare karaktär än
medborgarna Barbés, Raspail och Blanqui.
Fastän atmosfären, som vi leva i,
trycker på envar av oss med en vikt av

20,000 pund, känna vi den därför
direkt? Lika litet som det europeiska
samhället av 1848, som dock var från
alla sidor omgivet av revolutionär luft
oeh utsatt för dess tryck. Det ges ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:31:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1913/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free