Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på uthungringens långsamma
fäst-ningskrig och lockoutens häftiga
generalstormning å ena sidan, bojkott och
strejk å den andra; man jämföre
graden av dessa sociala skakningar land
för land och man måste finna otroligt,
att det redan 1847 kunde skrivas ned:
{Elend der Philosophie).
”Arbetarkoalitionerna ha icke ett
ögonblick upphört att utveckla sig och
•växa med den moderna industrins
utveckling och tillväxt. Detta är nu i
så hög grad fallet, att
fackföreningarnas utveckling i ett land precis
betecknar den rangställning landet intager i
världsmarknadens hierarki. ’ ’
Men katastrof- och eländesteorierna
voro dock misstag av denna eljest så
klara tänkare? Han var ju även så
där halvt om halvt en blanquistisk
putschist och förde med sig från
universiteten den Hegelska dialektiken —
dessa fläckar måste väl åtminstone
skrapas bort från spegeln för att den
rene Marx skall kunna skådas?
De två människoåldrarna före och
efter Marx dödsdag hava som vi sett
icke på långt när mätt ut räckvidden
av hans tanke, och dess resultat äro
icke att bedöma efter dagens
ekonomiska faser eller ens efter ett. årtiondes.
Den tyska arbetarklassen har t. ex.
under årtiondet 1890—1900 utan tvivel
fått sin levnadsstandard höjd, absolu+.
oeh relativt, och utarmningen såg ut
att vara en fabel. Det var under tyska
rikets kapitalistiska och koloniala
ex-pansionstid, som ryckte med sig även
lönearbetarklassen — sannna
företeelse har förlett den engelska
arbetarklassen att slumra in för fyra
årtionden. ”Även den för arbetarklassen
gynnsammaste situationen, raskast
möjliga tillväxt av kapital, kan ej, hur
mycket den än må förbättra
arbetarens materiella liv,
upphäva motsatsen mellan hans och
kapitalistens intressen. Profit och
arbetslön stå som förut i omvänt
förhållande. Växer kapitalet raskt så kan
arbetslönen stiga;
ojämförligt snabbare stiger profiten. Arbe-
tarnas materiella läge har
förbättrats men på bekostnad av hans
samhälleliga läge. Den
samhälleliga klyfta, som skiljer honom från
kapitalisten, har vidgats.”
(Lohn-arbeit und Kapital.) För att säga
saken bildligt: Visst far ai’betaren nu
bättre i tredje klass än för 20 år
sedan, men ännu större är skillnaden
mellan lyxpassageraren nu och då och
mellan lyxpassageraren och arbetaren
av i dag.
Men sedan början av XX
århundradet begynner det kapitalistiska
produktionssättet att åter utveckla sina
fasor: Jordräntan tyglas icke mer av
herrelös jungfrulig åkermark i
Nord-och Sydamerika, profiten börjar att
genom de kapitalistiska monopolen
avskudda sig konkurrensens tyglar, och i
vanvettiga kurvor skjuta ränta och
profit, och därmed jord- och varupris,
i höjden. Ännu stiga lönerna, om ock
på långt och växande avstånd. Men
numer förbättrar lönestegringen icke
en gång arbetaimas materiella
läge. Ty i en punkt har den
kapitalistiska taktiken förändrats: Om det
förut var med låga priser som
kapitalismen besköt och betvingade den
feodala fästningen, så äro nu de höga
priserna kvaderstenarnaJ för det
kapitalistiska monopolets herravälde över
alla samhällsklasser. De höga
monopolprisen medföra för arbetarna, att
reallönen sjunker trots stigande
penningslön, och det är för många år
framåt icke att se varifrån någon
ändring skall komma. Dyrtidsrevolter
i hela Europa oeh Förenta staterna
visa på en utarmning för närvarande,
en absolut och ej blott relativ
sänkning i massornas materiella
levnadsstandard.
#
Och å andra sidan växer
kapitalkoncentrationen i det gigantiska.
”Vad nu är att expropriera är icke
längre den självständiga
arbetaren-utan den många arbetare
exploaterande kapitalisten.” Den individuella
företagaren, den personligt
exploaterande och ledande ägaren av ett familje»
Tiden n:r 3, 1913
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
