Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hamnarbetarekonflikter och de kommu=
nala intressena.
För TIDEN av HILDING BARKMAN.
Ur flera synpunkter och alldeles
särskilt ur ekonomisk är varje
hamnstad eller överhuvudtaget varje
kommun, som har förmånen av att äga
en hamn, en på det högsta intresserad,
så att säga mellankommande part i
varje hamnarbetstvist. Hamnen är.
åtminstone i regel en dylik kommuns
dyrbaraste egendom icke blott i och
för sig, utan också i den bemärkelsen,
att för kommunens ekonomi ha
ordnade arbetsförhållanden i hamnen en
synnerligen ingripande betydelse. Hur
rent av vital denna betydelse kan vara
inses exempelvis av det utav aktuarien
Otto Järte i en uppsats ”Till krisårets
konflikthistoria” i Social Tidskrift
1909 påvisade faktum, att i samband
med den elakartade
hamnarbetskon-flikten i Norrköping 1908 stagnerade
under ett år denna stads
invånare-siffra på ett sätt, som icke tillät
någon annan förklaring än att man däri
just måste skönja sviterna av den hela
affärslivet deprimerande konflikten
vid hamnen. Då med hänsyn till
nuvarande stuveriförhållanden i
hamnarna den föreliggande frågan om
kommunens ställning vid en
hamnkonflikt onekligen åter kan göra anspråk
på stort aktuellt intresse, förtjänar
clet att här citeras vad den
nyssnämnde författaren i det angivna
sammanhanget yttrar i ämnet: ”Själva
hamnens anläggning och skötsel äro
överallt ansedda som en mycket
kommu-nal-, ja statspolitisk sak. Men skall
det allmänna icke ha ett ord att säga,
då det gäller ordnandet av arbetet i
denna hamn? Skall det bero på en
slump, huruvida där skall råda fri
konkurrens mellan olika
stuverifir-mor och ett dyrbart provisionssystem
med agenter, som fallet är i
Stockholm t. ex., eller skall ett kooperativt
arbetarelag få monopol på all lossning
och lastning såsom förut i
Norrköping? Om staten bygger järnvägar
eller en stad spårvägar, så överlämnas
driften icke åt enskilda kapitalister
eller åt ett skrå av arbetare. Det
förefaller som om manchesterpolitiken
icke heller passade för hamnarbetet,
utan som om vederbörande även här
skulle ha stora socialpolitiska
intressen att tillvarataga, utan att härför
de tekniska och kommersiella kraven
på minsta sätt behövde äventyras.”
(Social Tidskrift 1909, sid. 128.)
Frågan om de konsekvenser, som
kunna och böra dragas av de
kommunala intressenas intima relation tili
hamnarbetskonflikter, har såsom ovan
antyddes nu åter blivit aktuell, detta
på den grund, att man f. n. i åtskilliga
av rikets hamnar så föga har att räkna
med ordnade arbetsförhållanden, att
tvärtom tyvärr en — av alla
intresserade f. ö. klart insedd — fara
föreligger för att nu liksom 1908 med den
egentliga skeppningssäsongens
inträde i hamnarna striden skall börja
brinna i alla knutar. Det är
huvudsakligen från fyra olika hamnar och från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
