Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser och spörsmål.
Till negerfrägan i Förenta staterna.
Vilken utomordentlig’ betydelse negerfrågan
intager i Förenta staterna framgår av en av
negerprofessorn Burghardt du Bois utgiven
publikation, som behandlas i "Newyorker
V olkszeitung ’
Enligt densamma räknade
negerbefolkningen- år 1863 ungefär 5,000,000 personer, av
vilka 4,000,000 nyss voro befriade ur
slaveriet. Dessa slavar kunde efter godtycke
säljas, bortbytas eller bortskänkas, fingo
varken lära sig läsa eller skriva och hade rätt
varken till att besitta egendom eller att gifta
sig. Det var därför endast allt för
naturligt, att 90 proc. av dessa negrer voro
analfabeter.
För närvarande finnas i Förenta staterna
.10,250,000 negrer, vilket betyder en
ökning-av 105 procent. Den för femtio år sedan
egendomslösa negern ägde 1910 220,000
farmar, vilkas värde uppskattas till 272 milj.
dollars.
1863 voro 90 proc. av sydstatsnegrermi
farmarbetare, numera endast 40 proc.;
750.000 äro själva farmare, 70,000 åkeriarbe-
• tare, 55,000 järnvägsmän, 36,000
gruvarbetare, 33,000 sågverksarbetare, 28,000 tjänare,
21.000 snickare, 20,000 barberare, 20,000
sjukvårdare, 15,000 andliga, 14,000 murare, .13,000
anställda inom bekladnadsbranschen, 10,000
maskinister och eldare och 2,500 läkare. Att
den sista folkräkningen uppvisar 2,000,000
färgade barn i de offen t liga skolorna, bör
ej heller förbises.
Gentemot detta väldiga uppsving hos en
ännu för femtio år sedan genom våld i
okultur och slaveri hållen ras står likväl det
förödmjukande faktum, att
’’likaberättigandet” ännu alltjämt till största delen endast
befinner sig på papperet. . Att kalla en vit
för neger är en straffbar förseelse;
domstolarna hava bestämt, att varje person, som
besitter även aldrig så litet negerblod, skall
behandlas som neger; äktenskaplig
förbindelse mellan negrer och vita är ännu i dag
förbjuden i 26 stater och just nu äro ånyo
några lagstiftande församlingar i färd med
ätt draga skrankorna ännu högre; i södern
finnas vidare ”Jim Crow”-spårvagnarna,
som få användas endast av negrer och som
enligt domstolsutslag ”ej behöva äga
samma bekvämligheter som de för vita bestämda
samfärdsmedlen ”, på hotell, teatrar,
kyrkogårdar och andra ”förlustelseställen” dragés
nu som förr en skarp gräns mellan vita och
färgade. Ingen neger skulle på en
Newyorlcs-teater våga sitta på parkett.
Men ännu viktigare är att under .1912 fem
och en halv miljon negrer, av vilka mer än
hälften kunde läsa oeh skriva och som ägda
en förmögenhet på 300,000,000 dollars icke
ägde något som helst medinflytande på de
offentliga angelägenheterna, att de äro
fullständigt berövade den i författningen
garanterade rösträtten. I sydstaterna finnas åtta
gällande bestämmelser, mod vilkas tillhjälp
rätten sålunda berövas dem: 1) varje valman
måste kunna läsa; 2) varje valman måste äga
en viss förmögenhet; 3) rösträttsskatt; 4)
valmannen måste äga stadigvarande
sysselsättning; 5) i armén stående, gamla krigare
samt deras efterkommande hava rösträtt; 6)
valmannen måste förmå visa sig hava gott
rykte; 7) den bekanta farfarsklausulen,
enligt vilken personer, vilkas förfäder före
negerbefrielsen voro valberättigade, iiga
rösträtt; 8) valmännen måste kunna redogöra
för av valkommittén utvalda delar i
konstitutionell. Såsom den uppmärksamme läsaren
märker, äro hälften av dessa bestämmelser
sådana, att 0111 en vit valman skulle genom
någon av desamma förlora sin rösträtt, så
återge honom de övriga densamma, under det
den färgade under alla omständigheter stupar
på någon av bestämmelserna. Till detta
kommer ytterligare den gemena
partiskheten hos de såsom sista instans gällande
”valkommittéerna’’, som alltid fatta beslut emot
negrerna.
I Louisiana t. ex. bestod befolkningen år
1900 av 729,612 vita oeh 650,804 negrer; av
dessa voro 178,595 vita och 147,348 färgade
21 år gamla. Läsa och skriva kunde 146,219
vita och 57,0S6 färgade, under det att såsom
analfabeter räknades 32,135 vita ocli 90,262
färgade. Men såsom inregistrerade valmän
funiios åtta år senare, 1908, 152,135 vita ocli
inalles 1,743 negrer! Trots alltså att redan
1900 i staten funnos 57,000 negrer, som
kunde läsa och skriva, ett antal som 190S givet-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
