Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Såsom ett åskådliggörande exempel
på hur en sådan
förmögenhetsfördel-ning i verkligheten ter sig, må
följande tankeexperiment tjäna. Låt oss
anta, att 10,000 personer skola
sinsemellan dela 10,000 kronor efter
samma grunder, som enligt de nyaste
siffrorna utmärka vårt kapitalistiska
samhälle. Fördelningen kommer då att
gestalta sig sålunda:
13 pers. erhålla vardera kr. 192:92
10 ” ” ” ” 50:20
29 ” ” ” ” 29:72
38 ” ” ” ” 18:40
101 ” ” ” ” 8:84
109 ” ” ” ” 5:22
343 ” ” ” ” 3:09
388 ” ” ” ” 1:75
708 ” ” ” ” 1:26
532 pers. erhålla vardera kr. 0: 77
940 ” ” ” ” 0:45
908 ” ” ” ” 0:24
5.881 ” ” ” ” 0:05
Den överväldigande majoriteten av
5.881 personer få sålunda åtnöja sig
med 5 öre, eller tjugondedelen av
kronan, medan den höga finansens 13
representanter lägga sig till med 192 92,
eller bortåt 200 gånger kronan oeh c :a
4,000 gånger mera än vad var och en
av det stora flertalet erhåller.
Kontrasterna mellan de fås rikedom
och de mångas fattigdom är sålunda,
även i ett ännu icke fullgånget
kapitalistiskt samhälle, sådant som vårt
svenska, alldeles överväldigande.
Rickard Sand le r.
Litteratur.
Harald Scavenius: Av den nyere
engelske arbejderbevaegelses historie.
Gyl-dendahlske Boghandel 1912. Kr. 3:—.
Att se en av våra mera kända diplomater
studera den moderna arbetarerörelsen är i
och för sig en stor överraskning och denna
•överraskning blir så mycket större, då man
finner att rörelsen studerats med förståelse
och ett synbart stort intresse. Föreliggande
bok av Harald Scavenius — f. n.
Danmarks minister i den ryska huvudstaden
— visar just denna förståelse oeh detta
intresse. Och bägge delarna har förf. redan
förut visat. TJnder sin’ tjänstgöring vid
danska legationen i Paris hade han utmärkt
tillfälle till att lära känna den franska
fackföreningsrörelsen och den 1911 utkomna
boken ”Pagbevicgelseii i Frank r ig”
var frukten av detta studium. I sin helhet
verkade boken saklig oeh objektiv.
Denna gång har författaren, som under den
mellanliggande tiden hade flyttat från Paris
till London, sysselsatt sig med den engelska
arbetarerörelsen.
Boken börjar med ett kapitel, innehållande
en koncentrerad, alldeles ypperlig skildring
av socialismens inträngande i England.
Arbetarerörelsen i England uppstod genom de
gamla fackföreningarna, som voro alldeles
opåverkade av socialistiska teorier och
idéer. ”Det enda det för dem gällde”
skriver förf., ”det var att, under nu rådande
förhållanden, genom förhandlingar oeh
överenskommelser med arbetsgivarna uppnå de
bästa möjliga villkor för arbetarna inom
deras förening. ” Kamratkänslan var från
början nästan okänd för dem, men utvecklade
sig doek snart och tog sig bl. a. uttryck i en
från 1867 årligen avhållen
fackföreningskon-gress. Under denna tid, medan
fackföreningarna växte starkare och starkare, började
kunskapen om Marx’ idéer att tränga in i’
England oeh utbreda sig mer och mer. Den
drivande kraften var I-I. M. Hyndman, som
tillsammans med några få meningsfränder
bildade den första egentliga socialistiska
förening i England i juni 1881. Deras ivriga
och energiska agitation gav dock ej något
större resultat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
