Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hand i hand med att idén på detta
sätt under innevarande år vunnit
terräng har det bedrivits och bedrives
fortfarande en betydlig reklam för
densamma: man har bl. a. fått se den
karaktäriserad såsom innebärande kort
och gott ”det praktiska
sparsamhetssystemet”, flera tidningar ha
rekommenderat den såsom ”exempel att
följa” och talat om vederbörande
industrichefers ”välsignelserika
initiativ” (se t. ex. Stockholms Dagblad för
den 8 och 9 mars), och i den
nyssnämnda motionen i Göteborgs
stadsfullmäktige är man redan färdig med
att kategoriskt försäkra, att ”vi här
stå inför en ny framväxande social
institution, som i hög grad är förtjänt
av uppmuntran från samhällets sida”.
För en mera insiktsfull
socialpolitik skall det emellertid helt visst bliva
alldeles omöjligt att dela denna
förtjusning. Man skall — gärna med
skyldig aktning för den sociala
välmening, som här kan vara och delvis
otvivelaktigt också är tillfinnandes —
nödgas konstatera, att hur mycket än
denna modesak, som intressekontoren och
personalkassorna nu synas ha blivit,
f. n. har nyhetens behag, så är den
likväl ägnad att väcka de starkaste
betänkligheter oeh detta icke blott ur en
utan ur flera synpunkter. Det skall
vid närmare betraktande t. o. 211. visa
sig, att sannolikheten för, att i detta
fall den behagliga nyheten medför
obehagliga och fördärvliga konsekvenser,
är så övervägande stor, att här
ovillkorligen en skarp varning, ja, rent av
ett socialpolitiskt veto är på sin
plats.
Eftersom det ingår i
intressekonto-rens program, att det nya ”praktiska
sparsamhetssystemet” skall avse icke
blott fixa periodiska utgifter utan ef^
ter hand utsträckas till allt större del
av arbetarnas, enskilda budget,
tenderar hela systemet mot en återgång till
det patriarkaliska tillstånd, då
arbetslönen utgick i andra valutor än
penningar. Använt inom modernare
industriförhållanden har detta system,
då det tillämpats med av arbetsgivarna,
mer eller mindre godtyckligt åsatta.
värden å de i stället för penningar
såsom arbetslön lämnade naturaförmån
nerna, som bekant erhållit den
beryktade beteckningen trucksystem. Och
för en ärlig syn på realiteterna i detta
fall går det helt enkelt icke av för
mindre än att rubricera den här
ifrå-varande företeelsen såsom en inledning
till trucksystem eller ett maskerat
sådant. Eller måste man icke redan
bliva en smula betänksam, när man
exempelvis av redogörelsen för
verksamheten under år 1912 vid J. A.
Wetter-gren & Co :s intressekontor erfar, att
genom kontorets försorg under det
nämnda året försålts till personalen
(för dess eget bruk visserligen) varor
av bolagets lager för inalles 45,678 kr. f
Hur oegennyttig en dylik försäljning
från arbetsgivarens sida än i det
enstaka fallet kan vara, torde ingen vilja,
förneka, att om idén med
intressekontor såsom förmedlare av dylik
försäljning finge allmännare anslutning, en
stark frestelse skulle föreligga för
särskilt ekonomiskt svagare
arbetsgivare-att sälja sina varor till eller g
e-n 0 m arbetarna på ett sätt, som
kanske icke vore fullt så oegennyttigt.
Det skulle mot detta resonemang
kunna invändas, att det dock är vanligt,
att affärsanställda köpa från
principalens affär sådana varor, som där föras,
och att detta t. 0. m. är så vanligt, att
här och var utbildat sig fasta affärs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
