Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kutymer om vissa rabatter i dylika
fall. Mot en sådan invändning kan
■det emellertid med fog anmärkas, att
det är en högst väsentlig skillnad, om
den- affär sans täll de själv kan
verkställa likviden eller om köpeskillingen
redan på förhand är i säljarens
besittning. Denna skillnad skall säkerligen
oftast inverka på frivilligheten
beträffande inköpet oeh ej sällan även på
prisläget.
Vidare skulle det mot den här
gjorda rubriceringen av den ifrågavarande
nya företeelsen såsom maskerat
trucksystem kunna invändas, att med ett
sådant system i mera egentlig
bemärkelse brukar man förstå arbetares
obligatoriska inköp av varor, som icke
fabriceras där han är anställd, och att
detta system företrädesvis gäller
livsförnödenheter. Beträffande en dylik
invändning skulle man emellertid
kunna med skäl åter hänvisa till den
nyssnämnda redogörelsen. Enligt denna
hör nämligen till det Wettergren’ska
intressekontorets verksamhet även
marketenterirörelse med en
omsättning under år 1912 på 28,692 kr. —
det är ju uppenbart, hurusom vägen
till det fullfärdiga trucksystemet
ligger öppen och klar. Även enligt det
program, som tillkännagivits för
verksamheten vid Svenska
Kullagerfabrikens intressekontor, skall
marketenterirörelse drivas genom kontorets
försorg. Fortsätter man blott på denna
väg, skall det snart inträffa, att det
kreditsystem, för vilket
intressekontoret skall skydda arbetarna, utbytes
mot ett annat kreditsystem, som är det
ur socialpolitisk synpunkt farligaste
■av alla, arbetarnas kredit och
skuldbundenhet hos samt därav följande
fullkomliga, beroende av arbetsgivaren
’— en företeelse, varpå trucksystemets
historia särskilt i England och
Amerika lämnat bedrövliga exempel.
Vad åter frivilligheten i
anslutningen till och inköpen hos
intressekontoret angår, brukar denna av
systemets förespråkare framhållas såsom
dess starka sida. Den enskilde
lönarbetarens fria vilja kan emellertid i ett
dylikt fall, liksom alltid, så snart hans
intresse ställes isolerat gentemot
arbetsgivarens, knappast taxeras nog
lågt. Den, som aldrig så litet studerat
vår så utmärkt framskridna tids
ar-betspolitiska metoder, måste vara på
det klara med, att. med samma
virtuositet, som exempelvis
arbetsgivareintresset ådagalägger vid den brukliga
förvandlingen av minimilöner till
normallöner, skulle det vara mäktigt att
förvandla en nominellt frivillig
anslutning till intressekontor till
obligatorisk. Endast genom några förmåner
för eller gåvor till intressekontoret
skulle ju arbetsgivaren kunna giva
arbetarnas vägran att ansluta sig till
detsamma skenet av svart otacksamhet.
Dock skulle i ett såclant fall den
satsen för visso kunna ha sin fulla
giltighet, att man bör frukta danaernas
gåvor. För övrigt är det alls icke
säkert,’ att man beträffande anslutningen
till intressekontor skulle på
arbetsgivaresidan anse sig länge behöva ens
till namnet upprätthålla frivilligheten.
Den förut nämnda motionen i
Göteborgs stadsfullmäktige innehåller i
detta avseende en ytterst betecknande
passus, som i detta sammanhang är
förtjänt av att noga citeras: ”Det bör
kunna förväntas, att de enskilda
arbetsgivarna i allmänhet skola av sin
personal fordra (sic!) anslutning till
kontoret i avseende på
skattebetalningen av hänsyn till med utmätningsför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
