Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
farandet förenade obehag.” Alltså:
av hänsyn till, att arbetaren eventuellt
ieke betalar en viss skuld och att
denna skuld eventuellt går till utmätning
samt att utmätningen mot arbetaren
eventuellt av arbetsgivaren uppfattas
säsom ett honom själv träffande
obehag — av denna tredubbelt eventuella
hänsyn skall enligt den tydligen dock
i stor välmening tillkomna motionen
arbetsgivaren kunna dekretera
obligatorisk anslutning till intressekontor
och sålunda tvinga sina arbetare att
mottaga avlöningen i annan form än
penningar. Det kan vara mycket
intressant att se och bevara ett dylikt
socialpolitiskt dokument från år 1913
(e. Kr.!), men det duger sannerligen
icke att däri söka stöd för inrättande
av något intressekontor.
Emellertid är det icke nog med, att
systemet med intressekontor sålunda
kan innebära ett maskerat
trucksystem, utan det kan tillika fungera
såsom décomptesystem med hänsyn till
ai betskonflikter, särskilt om
intressekontorets ändamål att även vara
arbetarnas sparkassa uppnås. Så
tillspetsade som förhållandena på
arbetsmarknaden ej sällan äro, måste man
fördomsfritt alltid räkna med
möjligheten av avtalsbrytande lockouter och
strejker, men det kan icke anses vara
med en förnuftig socialpolitik eller
överhuvudtaget med rättvisa och
billighet överensstämmande, att för en
dylik eventualitet den ena, men icke
den andra parten i arbetsförhållandet
lämnat motparten skadestånd på hand
eller i förskott. Då det otvivelaktigt
åtminstone i regel skulle stå i
arbetsgivarens makt att ensidigt fastställa
de villkor, under vilka arbetarnas av
intressekontoret förvaltade sparmedel
finge lyftas, vore det icke så
märkvärdigt, utan helt enkelt ett ganska
naturligt tillgodoseende av egna
intressen, om arbetsgivaren genom att
behandla dessa medel som décompte
sökte gardera sig med hänsyn till
strejker. Ja, en dylik, alltid nära till
hands liggande funktion hos
intressekontoret skulle t. o. m. kunna verka
mera orättvist än ett vanligt
décomptesystem. Så snart intressekontoret
utvecklar sig till en verklig sparkassa,
kan nämligen dess funktion med
hänsyn till arbetsstrider bliva densamma
som om man hade ett décomptesystem
med obegränsad décompte, och även
om, till följd av försiktighetsmått
från arbetaresidan eller på andra
grunder, arbetsgivaren icke förmår att
vid en arbetsstrid innehålla arbetarnas
besparingar såsom säkerhet för sina.
skadeståndskrav, skall han i varje fall
äga en för honom högst värdefull
inblick i motpartens ekonomiska
resurser och med ledning därav kunna
noggrannare än eljest beräkna hans
uthållighet under en konflikt. Redan av
denna anledning skulle arbetarnas
allmännare anslutning till intressekontor
delvis betyda detsamma som att lägga
strejkvapnet på hyllan, men där för
arbetarna strejken icke finnes såsom
sista utväg, där finnes som bekant för
dem icke heller någon rätt i en
ar-betstvist. Överhuvudtaget medför
hela systemet med intressekontor en
arbetarnas bundenhet vid företagen,
vilken under de moderna
produktionsförhållandena och sociala
frihetssträvandena vore en anomali och vars
införande vore att betrakta såsom rent
reaktionärt. Naturligtvis är det svårt
eller omöjligt att beträffande de
särskilda fallen, då intressekontor nu
blivit inrättade, avgöra om det varit en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
