Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L’Annuaire statistique uppgav
773,260 personer sysselsatta i
privatindustri och privathantverk.
175,753 av dessa äro arbeterskor, därav
€5,438 hemarbeterskor. Utan tvivel ha
kvinnorna ”endast indirekt varit
in-tressserade i en strid för männens
allmänna rösträtt”, skriver en författare
i Le Peuple. Man får inte så mycket
undra därpå, skulle jag vilja tillägga,
därför att kvinnorna borde ju ha lika
stor rätt att få sin röst hörd som
männen. Man torde emellertid säkert
utan vidare kunna subtrahera bort
kvinnorna, som nämnda författare
anmärker, vid ett överslag av de
arbetarekorporationer som bidragit med
någon kontingent till strejken.
Det är således siffran 598,260, som
det gäller att utgå ifrån, inberäknat
■36,000 hemarbetare. Betänker man nu,
att de i industrin sysselsatta
personerna inte bara äro arbetare och låter
man siffran 400,000 gälla, som t. o. m.
motståndarepressen erkände från
strejkens tredje dag, så är det i alla fall
mer än två tredjedelar av
alla industriarbetare som deltagit. Nu
behöver man inte omtala att
motståndarnas siffra är för låg. Dessas
beräkningar voro i allmänhet baserade på
industri- och arbetsministeriets
översikter, men i själva verket har detta
själv i dagarna erkänt dessas
otillräcklighet. Interpellerad av Bertrand om,
ifall departementet kunde meddela
några upplysningar rörande antalet
strejkande, svarade ministern, att den
strejkstatistik, som hans departement
sedan 1895 plägade föra, inte gällde
annat än ekono m i s k a strejker,
konflikter mellan arbetsgivare och
arbetare, varför han inte kunde lämna
några som helst upplysningar om en
rösträttsstrejk! Man fruktar
siffrorna.
Det skulle vara lönlöst att söka
bestämt fixera vad strejken kostat
landet. En stor industriidkare beräknade
10 miljoner clagligen, och ingen har
funnit siffran för högt tilltagen.
Temps’ utsände korrespondent
beräknade ■— han utgick från blott
300,000 strejkande — att i kolgruv-
distrikten 3,500,000 francs i uteblivna
löner och 6,300,000 francs i förlorade
inkomster för arbetsgivarna samt 3
miljoner francs i förlorade inkomster
för köpmännen utgjorde
genomsnitts-facit på första veckan. 1
masugnsin-dustrin, där han beräknar 30,000
arbetare, sätter han siffran för en vecka
till 1,965,000 fres i uteblivna löner och
8,888,400 frcs i förlorade
bruttoinkomster. I glasindustrin beräknar han
500,000 frcs i uteblivna arbetslöner och
1,250 frcs i uteblivna inkomster. O. s. v.
”Skillnaden mellan strejken 1913
och de tidigare strejkerna”, säger
Harmel i den artikelserie jag redan
citerat, ӊr att dessa senare voro
spontana, lokalt begränsade,
oorganiserade, tumultuarislia och
blodiga, då den som nu förestår har
förberetts i lång tid med en
fullständigt pedantisk metodiskhet och att
ledarna önska att den skall förbli
fredlig”. Som det visat sig av strejkens
förlopp, önskade även
arbetaremassorna ha den fredlig. Den beundransvärt
lugna hållning, de utmärkte sig för,
har fått erkännande av motståndarna
också. Nedskrivaren av detta har
i sina dagskorrespondenser redan
citerat ett par uttalanden av
tidningar, som inte kunna beskyllas för
arbetare vänlighet. Jag kan inte
neka mig nöjet att här anföra några
rader ur den franska tidningen
Autorité, de bonapartistiska
bröderna Cassagnacs inbitet klerikala organ.
”Vad beträffar det belgiska
proletariatet”, skrev tidningen den 24 april)
”får man ge det sitt erkännande. Det
har under loppet av denna strejk,
vilken en stor del arbetare säkert inte
begripit sig det minsta på, visat en
beundransvärd hållning och en
exempla-risk klokhet.”
I fråga om strejkens resultat måste
man erkänna, att de inte stå i någon
som helst proportion till den gjorda
kraftansträngningen. Hade inte
strejk-kommittén överträtt sin befogenhet
och beslutat förorda arbetets
återupptagande samt sålunda ställt kongressen
inför ett fullbordat faktum, så hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
