Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rala borgmästare under ett samtal med
regeringschefen rörande strejken hört
denne yttra att, ifall strejkhotet
upphörde, regeringen väl skulle kunna
göra ”un geste de conciliation et
d’apaisement” (eg.: ”en försoningens
oeh lugnandets åtbörd”). Därpå
konfererade borgmästarna med några
socialistiska ledare och meddelade dem
detta vaga yttrande, som kunde tydas
som en eftergift, men som i varje fall
inte innebar ett löfte. Egendomligt nog
beslöt strejkkommittén — som till stor
del bestod av parlamentariker och ägde
blott få representanter för landsorten
— mot blott ett par röster att upphäva
beslutet om storstrejken.
Vad som låg bakom detta beslut
förstår man. Man var rädd att stöta
ifrån sig de tveksamma element, som
voro med på en författningsrevision
men inte ville gå bröstgänges till väga.
Men än en gång skulle det visa sig,
att bestämdhet oeh raklinjighet i
politiken är att föredra framför
kompromissen och tron på borgarnas goda
vilja. De socialistiska
parlamentari-kerna ha efteråt sagt sig blivit lurade,
men lättrogenheten var — så mycket
hörde jag under samtal med menige
man inom partiet — inte så stor i
lederna som i ledningen. Den alltför stora
försiktigheten, som älskar att kalla sig
själv klokhet, är en fältherrelast, som
kanske är psykologiskt motiverad, men
som alltför ofta fakta själv sörjer för
att bringa på fall.
Man erinrar sig ännu det som följde.
På Hymans interpellation om vad
regeringen ämnade företa i det ändrade
läget svarade de Broqueville fräckt
och öppet — han är inte spetsfundig
i onödan — att han inte brydde sig
om att diskutera, och gubben Woeste
stegade fram och förklarade, att det
ej blott var strejkhotet, som hindrat
att sätta revisionen på dagordningen,
utan att den klerikala majoriteten
också vore bunden av ”landets
önskan”, sådan den uttalats den 2 juni
1912. Därmed infördes ett nytt
moment i debatten, och inför denna
in-transigens beslöt partikongressen den
23 mars återupptaga strejkparollen.
Vidare beslöts — jag vill särskilt fästa
uppmärksamheten härpå — att
strejkkommittén inte längre skulle kunna
besluta om strejken och att denna skulle
vara, ända tills en extra partikongress
beslutat om arbetets återupptagande.
Som en av de flamska deltagarna sade,
bevisade detta, att man inte längre
hade fullt förtroende för
strejkkommittén. Intressant är också, att de
mest framskjutna ledarna som
Vander-velde och Huysmans talade och röstade
mot strejken, fastän lojalt förklarande
sig bundna av kongressens beslut.
Strejken.
Denna var en av de mest
imponerande massrörelser, som historien känner.
Man måste gå till folkvandringarna
oeh Napoleonskrigen för att finna ett
motstycke. Och vilken väsentlig
skillnad är det inte mellan dessa senare
erövraretåg med rovet som medel och
bytet som mål och denna fredliga
jätterörelse, som satt en halv miljon
människor på benen för erövringen av
en liten smula större rättvisa. Medan
alla de övriga jättestrejker, som vi
bevittnat under de senaste åren, den
svenska inbegripen, närmast varit
ekonomiska strider, gällde denna nutidens
väldigaste strejk något så föga konkret
som en rösträttsutvidgning. Och vem
vet hur det gått, om strejken pågått
ännu någon tid? Den var stadd i
ständig ökning, och fast den egentligen
bara åsyftade arbetarna i
privatindustrin, började den utsträcka sig till
kommunal- och statsarbetarna, då den
avblåstes.
För privatindustrins viktigaste
grenar kan man i runt tal ange följande
siffror:
Gruvindustrin...... 120,000 arbetare
Metallindustrin .... 110,000
Textilindustrin .... 100,000
Byggnadsindustrin . . 65,000
Träindustrin ...... 50,000
Stenindustrin ...... 35,000
Läderindustrin .... 30,000
Hamnai’betarna (i
Antwerpen) .... 20,000 ’ ’
Summa 530,000 arbetare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
