Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klamationens förbud för att ofreda
främlingarna och störa affärslivet.
Det var revolutionens upplysta
diktatur under de kritiska månaderna.
Agitationen för republiken, som var
Söderns mål, bedrevs även med
skicklig anknytning till de för kinesernas
föreställning högsta auktoriteter.* Man
framhöll, att det republikanska
statsskicket redan fanns antytt hos den
store religionsstiftaren Konfutse.
Vidare fordrade republiken inga skatter.
Samtidigt bearbetade unga kinesiska
studenter europeisk oeh amerikansk
opinion.
Snabb var revolutionens framgång.
Stad efter stad, provins för provins
kapitulerade, och även norr om Blå
floden var mandschuväldet på
upphällningen. I sin nöd anropade nu
hovet Juanschikai, som avlägsnats från
makten under förevändning av att
han led av ”reumatiska krämpor” och
som nu vägrade hovet ironiskt sin
hjälp under åberopande just av denna
föregivna fysiska skavank. 26 okt.
degraderades Cheng-Kung-Pao.
Juanschikai var emellertid
ingalunda overksam. Den gamle räven förde
underhandlingar med republikanerna,
som han sökte förmå att moderera sitt
syfte till kompromissen:
konstitutionell monarki. Men general Lis svar
löd: ”Först mandschuernas
abdik-tion!” Det visar vilken betydelse
revolutionens män tillmätte själva
statsformen. Vid ett halvgånget
genombrott, som skulle stannat vid en
halv-mesyr, ville man icke binda sig i
revolutionens segerlopp. Nu som i äldre
statsvälvningar upprepades även den
gamla iakttagelsen, hur snabbt
åsikterna omsättas med förhållandenas
snabba förändring. N u fordrade
dynastins gamla generaler ”konstitutio-
nell monarki” —–samtidigt med
att ett edikt utfärdades m o t
rebellerna. Strax därefter kom ett nytt
edikt i en helt annan ton, som
erkände den hittillsvarande styrelsens
svaghet och synder, godkände
författningen och högtidligt proklamerade
likställighet mellan kineser och
mand-schuer. Där bekändes även, att folket
ej utan skäl hade rest sig, och
slutligen ställdes en vädjan till alla
undersåtar att visa sin lojalitet och sin
pa-triotism genom att stödja
författningen.
Det var reformisternas
försonings-och utjämningspolitik, som sålunda ett
ögonblick triumferade. I början av
november inkallades en
nationalförsamling till Peking:
Mandschudyna-stins makt konstitutionellt begränsad
av ett två-kammarparlament — det
var den reformistiska föryngringen av
den kinesiska staten. Men Söderns
revolutionärer vägrade alltjämt att
godkänna eftergifterna. Dagen efter
Hankows erövring gav general Li de
liberala statsmännen i Peking det
korta och betecknande svaret: ’ TI
ä-danefter ha vapnen ordet.”
Och vapnen talade. Mot Söderns
oövade volontärer hade de kejserliga
trupperna framgång i början.
Kejserliga flottan seglade uppför Blå floden.
Hankows kines-stad togs den 3 nov.
och brändes. De. därmed förbundna
massakrerna retade emellertid
befolkningen oeh bidrogo till resningens
spridning. Än flera städer och
provinser slöto sig till revolutionen och
slutligen även Kanton. Mot mitten av
november var hela det egentliga Kina
republikanskt med undantag av de
nordöstra delarna och Nanking.
Resningen omfattade då 14 provinser. I
Shanghai, där "VVutingfang och Weng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
