Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
v. s. samma taktik som hovet
begagnade sig av år 1900 — nu
misslyckades. Då tillgrepo myndigheterna
metoder, som erinra om ryska episoder
i liknande kritiska lägen. 9 okt.
hals-höggos agitatorer i Outchang. Kort
därpå exploderade en bomb i Hankow
hos revolutionärer, som bodde på
”ryska koncessionens” område, oeh
polisen fick fatt i listor på
samman-svurna. I stadens kasärn dödades en
officer, som vid undersökning av en
soldats ränsel där funnit ammunition,
och från kasärnen spred sig revolten ut
i staden. Snart voro Hunyang och
Hankow i rebellernas våld.
Vicekun-gen och tartargeneralen flydde. Man
skonade dock mandschuernas liv — ett
drag, som visar, att den begynnande
revolutionen i möjligaste mån ville
undvika blodsutgjutelse. Det var den
s. k. ”Outchang-natten”.
I Peking insåg män nu, att det var
allvar i leken. Juanschikai, som levat
i onåd sedan år 1908, återkallades.
Emellertid växte upproret. I Ilupé
proklamerades republiken. I
Hunyang hade rebellerna
vapenarsenalen i sitt våld. Redan från början
kämpar militär mot militär i den
kinesiska revolutionen — en landsända
mot en annan, medan huvudstaden
står i andra planet under hela
insur-rektionen; så mycket större roll
spelade däremot de stora provinsstäderna i
landets mellersta och södra delar.
Upprorsfanan höjdes av general Li
i ett manifest av följande lydelse:
”Jag, befälhavare över folkets
a r m é i provinsen Hupé har i
uppdrag att omstörta mandschuregeringen
och återställa Han-folkets rättigheter.
Hållen ordning och lyden
krigslagarna! De halshuggas, som gömma
ämbetsmän, som angripa främlingarna,
som störa handeln, som döda, bränna
eller öva våld, som bekämpa frivilliga,
som stänga butikerna. D e belönas,
som ge trupperna föda, som besky’dda
de främmande koncessionerna
(territorierna), som skydda de kristna
kyrkorna .. . de, som uppmana till
lydnad för våra befallningar, de, som
uppmuntra inskrivning av
frivilliga.. . de, som lämna meddelanden om
fiendens rörelser... de, som främja
handelns orubbade gäng.”
Man lägge märke till skillnaden
mellan rysk och kinesisk revolution! I
den förstnämnda knappt någon militär
makt till resningens förfogande;
armén var i sin helhet bunden under
tsarbyråkratin. I Kina de militära
stridskrafterna i Södern på upprorets
sida. I Ryssland revolutionslågor
fladdrande i enstaka centrer utbredda
över hela riket, i Kina hela den rika
Södern välvande sig upp mot den
mandschuiska, byråkratiska Norden
— ett samlat revolutionärt block
organiserat och funktionerande som en ny
stat.
Alla jämförelser i fråga om orsaker
och syften för övrigt uteslutna
erinrar Syd- och Mellankinas resning i
någon mån om Nordamerikanska
inbördeskriget på 60-talet: Söder om
Potomac en färdig ny unionsstat
—-Konfederationen — med sin egen
president. Söder om Blå floden redan en
ny stat i görningen. Men omvänt var
förhållandet i fråga om
stridskrafterna. Nordamerikanska Södern hade
till sitt förfogande större delen av den
reguljära armén; i Kina hade den
”legala” Nordregeringen de reguljära
trupperna till sin disposition mot
Söderns frivilliga.
Om klokt förutsende — man var
medveten om farorna oeh man hade
lärt av boxarupprorets ödesdigra
in-vasionsföljder — vittnar den klart
och enkelt som i en urkund från
längesedan svunna tider avfattade pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
