Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De tal, som Marx använder i
Kapitalets andra band för att framställa
reproduktionsprocessen äro godtyckligt
valda och icke motsägelselösa. Det
förklaras därav, att denna del av det
Marxska verket icke förelåg i avslutat
skick i mästarens efterlämnade papper.
Men därför att Marx icke framställt
sin tankegång alldeles motsägelselöst
behöver den icke vara falsk. Rosa
Luxemburg nöjer sig med att peka
på godtyckligheter i de Marxska
schemata och synes tro, att de
överhuvud icke kunna uppställas utan dessa
godtyckligheter. Vi föredraga att
söka åstadkomma ett åskådliggörande,
som passar till Marx’ tankegång och
föra undersökningen vidare med
ledning av ett från godtycke befriat
schema. Därför ha härovan schemata
uppställts, vilka intet godtyckligt
innehålla, försåvitt man antager
förutsättningarna, där talen fastmer följa ur
varandra med tvingande nödvändighet.
Godtyckligt valda äro blott
förutsättningarna för det första året: att
det konstanta kapitalet utgör 200,000,
det variabla 100,000, att det variabla
kapitalet är uppdelat lika på bägge
produktionssfärerna, att
mervärclekvo-ten är 100 % och att
ackumulations-kvoten är densamma i båda
produktionsområdena. Godtyckligt är vidare
antagandet, att det konstanta
kapitalet varje år växer mecl 10 %, det
variabla åter med 5 %. Men går man
med på dessa förutsättningar, så följa
därvid alla övriga i schemata
förekommande storheter med matematisk
nödvändighet. Utvecklingen kan ej
förlöpa annorlunda, så länge
mervärdes-kvoten förblir oförändrad och så
framt ackumulationskvoten skall vara
densamma i bägge
produktionssfärerna. Med dessa schemata har alltså
vunnits en motsägelsefri grundval för
undersökning av Rosa Luxemburgs
problem. (Ports.)
Ur utlandets tidskrifter.
Den nya Balkanfaran.
Den kände bulgariske
socialdemokraten Janko Sakasoff skriver i
N e u e Z e i t (n :r 37) härom följande :
Till priset av Trakiens oeh Makedoniens
nästan fullständiga förödande liar Turkiets
europeiska område inskränkts till
Konstantin opel och kuststräckan invid Marmarasjön
och Dardanellerna. Hela Balkanhalvön
tillhör för framtiden det segerrika kristna
förbundet. Men nu gäller det att dra upp
gränserna för var och en av lyckliga
arvvingarnas område, oeh striden därom hotar
att bli en ny fara för freden, och det ej blott
på Balkan.
När Balkanstaterna för åtta månader
sedan drogo i krig mot Turkiet, hade de icke
på förhand träffat noggrann överenskom-
melse om bytets delning. Blott mellan
Bulgarien och Serbien förefanns ett skriftligt
fördrag. För övrigt hade man blott enats
om den allmänna principen, att bytet skulle
delas efter de uppställda stridskrafterna, de
bragta offren och de presterade
ansträngningarna.
Från de härskande klassernas synpunkt
framstod denna överenskommelse som en
stor historisk tilldragelse. Ty sedan
århundraden rasar ju fejden mellan bulgarer och
serber å ena sidan, bulgarer och greker å,
den andra. Bosniens annexion, som stängde
vägen för de storserbiska strävandena åt den
sidan, synas emellertid ha starkt befordrat
idén om ett närmande till Bulgarien, och då
i Bulgarien en som ryssvänlig ansedd
parti-koalition blev regeringsbildande syntes
ögonblicket vara inne för ett serbiskt-bulgariskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
