- Project Runeberg -  Tiden / Femte årgången. 1913 /
231

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Även den varumängd, som
produceras inom sfär II avsättes sålunda helt
och hållet. Varuutbytet mellan de
båda produktionsområdena består däri,
att konsumtionsföremål till ett värde
av 90,000 bytas mot produktionsmedel
till ett värde av 90,000. Bägge
områdenas hela produktvärde är realiserat,
således även hela mervärdet.

Vi ha hittills förutsatt, att varornas
försäljning sker genom
industrikapitalisterna. I processens väsen ändras
■emellertid ingenting, om denna
funktion överlämnas åt ett särskilt kapital,
varuhandelskapitalet. Det
inträder då följande förändringar:
1) i stället för av
industrikapitalisternas konsumtionsanstalter köpas
varorna av köpmän; 2) en del av
varakapital är i händerna på köpmännen, aom
dela mervärdet med
industrikapitalisterna. Samhällets konsumtionsförmåga
beröres icke härav. Även i detta fall
blir hela mervärdet realiserat.

På samma sätt kan man med ledning
av tab. IV övertyga sig om att bägge
produktionsområdenas hela
produktvärde avsättes och hela mervärdet
realiseras ej blott under det första året
utan även varje följande. Rosa
Luxemburgs antagande, att den
ackumulerade mervärdedelen icke skulle
kunna realiseras, är alltså oriktigt. Hur
har det varit henne möjligt att komma
till detta falska antagande?

Vi ha antagit, att
kapitalisterna redan under första
året köpa de
produktionsmedel, som under andra, året
skola användas av
tillskottet i arbetarnas antal, och
att kapitalisterna redan
första året köpa de
konsumtionsförråd, som de under
andra året sälja åt detta

tillskott. Skulle detta antagande
icke tillåtas, då vore realiserandet av

första årets mervärde i själva verket
omöjligt. Då skulle säljas:

Av produktionsmedel:
till ersättande av konstant
kapital i I .......................... 120,000

till ersättande av konstant-
kapital i II ........................ 80,000

Tillhopa 200,000

Av konsumtionsföiemål:

till kapitalisterna inom I ................37,500

till arbetarna inom I ........................50,000

till kapitalisterna inom II ................37,500

till arbetarna inom II ........................50,000

Tillhopa 175,000

I detta fall bleve det verkligen
omöjligt att avsätta produktionsmedel för

20,000 och konsumtionsföremål för

5,000. Det vore i själva verket just
den för ackumulation avsedda
mervärdedelen (x+y), som ej kunde
realiseras.

Rosa Luxemburg tror, att den
ackumulerade mervärdedelen icke kan
realiseras. I själva verket kan den ej
realiseras under första året, om
elementen i det produktiva
tillskottskapitalet (nya arbetslokaler,
maskiner, råämnen; konsumtionsföremål för
tillskottet i arbetareantal) köpas först
under andra året. Men köpas måste
de slutligen, om ej undef första så just
under andra året; ty eljes är
produktionsapparatens utvidgande, det
nybildade kapitalets produktiva anläggning
icke möjlig. Och så snart de köpas
realiseras den dittills latenta delen av
det under första året frambragta
mervärdet.

Marx framställer kapitalets
kretslopp på följande sätt:

G—W j^m • • • P • • • tV i — Gi

Nu skilja vi W, i tre delar:
W+W+Wj, där W är kostnadspriset

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:31:00 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1913/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free