Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur.
Oscar Wilde: Socialismen och
männis k oanden. Översättning
av Z. Höglund, pris 1 kr. Stockholm
1913. Tidens förlag.
Det är nu åtskilliga år, sedan
undertecknad av en händelse i bokhandeln
kom över ett litet häfte av en
numrerad lyxupplaga med Oscar Wildes
namn över titeln: The soul of man
under socialism. Jag blev lika
förvånad som överraskad: Vad kunde
Oscar Wilde, individualisten och
este-tikern ha att säga om socialismen?
Kunde man vänta sig annat än en rad
eleganta glåpord? Kunde det tänkas,
att han gjort sig besvär med att ett
enda ögonblick vilja förstå socialismen i
dess teori som i dess historia eller
skulle man få bevittna ett krokanverk
-av lysande paradoxer!
Oscar Wilde har aldrig ett ögonblick
gjort ett försök att dölja sin kärlek
till lyx, konst och förfining; vad han
ville var skönhet och njutning för
individen. Det är klart att denna
världsåskådning i och för sig icke alls
behövde utestänga en begåvad
människa från sociala vyer. Men det var
å andra sidan förlåtligt, om man ur
hans verk drog den slutsatsen, att han
betraktade sig och dem han
händelsevis ansåg för sina likar som en sorts
övermänniskor, att han betraktade
proletariatet som ett nödvändigt ont,
från vars bedrövliga och vidriga
existens man borde vända sig bort till
tankens och njutningens epikureiska
lustgårdar. Mer än en har kastat loss
från alla fasta förhoppningar och
resignerat inför livets enorma och
monstruösa elände, dess groteska
orättvisor, dess fabelaktiga humbug,
som låter den eua miljonen av
individer födas efter den andra att evigt
existera på tillvarons skuggsida. Mer
än en har inför detta lagt armarna i
kors oeh beslutat sig för att se den
tanken in i vitögat, att hela livet är
ett enda enormt fiasko, som det icke
lönar mödan att söka reparera.
Men det var att misskänna Oscar
Wilde att tro honom stanna vid en
sådan uppfattning, som aldrig kan bli
annat än en nödtillflykt för svaga
viljor. Det visade sig att denna
lysande intelligens, som kunde tyckas
vara föga mer än ett intellektuellt
lyxföremål, låt vara ett enastående
sådant, i själva verket såg djupare,
tänkte visare och mera mänskligare,
och att hans estetiska individualism
bottnade i en långt djupare
åskådning.
Undertecknad var troligen av en
slump den som här i Sverge först
uppmärksammade den Wildeska skriften
och konstaterar med stor glädje, att
den nu i en förträfflig översättning av
Vi. Höglund utkommit på Tidens
förlag. Den är intressant som ett
dokument till bättre förståelse av det
grymt missförstådda fenomenet Wilde,
som fått utstå så mycket oäkta beröm
och tarvligt klander och den bör vara
ett intressant bidrag till socialismens
filosofi och teori.
Det bör genast sägas, att Wilde icke
har kommit till socialismen genom
Marx och Lassalle. Den
materialistiska historieuppfattningen var honom
främmande, om han ens över huvud
taget hade reda på den, och den
socialism han förkunnar är en annan än
den som lystrar till fältropet:
Proletärer i alla land, förenen eder! Den
är om man så vill något mera
salongs-mässig, men den är därför inte värd
uteslutande misstro. Den bottnar
ytterst i ett fördjupande av hans
konstfilosofi; öch den visar just därför hur
högt målet ligger när det skönj es
också från andra vägar än den enda
förut trampade.
Som redan antytts här ovan är det
inte den sociala nöden, som fört Oscar
Wilde till socialismen. Själv hade han
aldrig kommit i beröring med den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
