Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
får jag tillfälle att längre fram
närmare belysa och vill därför i detta
sammanhang blott anmärka, att, om
redan möjligheten att vid obligatorisk
försäkring för lönearbetare
oeftergivligen föreskriva läkarvård i varje fall
åt de försäkrade synes problematisk,
måste denna möjlighet anses ännu
mindre, om försäkringen skulle
utsträckas till befolkningen i dess
helhet.
Ifråga om en obligatorisk
sjukförsäkring torde man få utgå ifrån, att
kostnaderna för försäkringen till en
betydande del komma att bäras av de
försäkrade själva. Men till vilket belopp
denna andel än må sättas, blir alltid
betalningen och uppbörden av
försäkringsavgifterna av andra än
lönearbetare ett problem, som erbjuder hittills
olösta svårigheter. Ty visserligen kan
man på denna punkt hänvisa till
pen-sionslagstiftningen och den i denna
stadgade ordningen för
premiebetal-ningen. Först och främst måste
emellertid tagas i betraktande, att
avgifterna till sjukförsäkringen med all
sannolikhet icke skulle kunna sättas
lika lågt som pensionsavgifterna,
allrahelst i de lägre pensionsltlasserna.
Innan pensionslagen i här berörda
avseende bestått provet, torde vidare
denna lagstiftning icke kunna med fog
åberopas som vittne. Förutsatt
emellertid, att allt går efter beräkning ifråga
om pensionsavgifterna, utgör detta
förhållande snarast ett skäl mot att
anlita samma metod i och för
sjukförsäkringen. Man får väl utgå ifrån, att
lagstiftarna icke handla efter den
berömda maximen ”tål du detta, så tål
du mer” utan taga hänsyn till, att
redan pensionsavgifterna trycka tungt
nog på de svaga skuldrorna.
Jag tror visserligen, att en sjuk-
försäkring av här skildrat omfång är
det slutmål, dit utvecklingen pekar,
men jag tror icke, att vi kunna nå
målet på en gång utan först så
småningom och steg för steg. Det närmaste
steget torde väl i så fall bliva en
lagstiftning angående obligatorisk
sjukförsäkring för arbetare och
andra anställda inom handel,
industri och jordbruk, häri
inbegripet de personliga tjänarna. En
sådan lagstiftning skulle sannolikt
komma att omsluta c:a 1 % milj.
försäkrade eller, om även
familjemedlemmarna medräknas, mer än 3 milj.
personer. Härigenom skulle Sverge hava
tagit ett stort steg framåt och icke på
detta område behöva stå tillbaka för
något annat land. Yid sidan av den
obligatoriska försäkringen funnes
givetvis alltfort utrymme även för den
frivilliga sjukförsäkringen, dit alla de
befolkningsgrupper voro hänvisade,
som icke intaga ställningen som
lönearbetare, men i allt fall kunde anses i
behov av det stöd och skydd, som
försäkringen skänker.
Försäkringens prestationer.
Liksom förhållandet är i andra
länder, bör även i Sverge den
obligatoriska sjukförsäkringen, så långt
möjligt är, bereda de försäkrade förmånen
av kostnadsfri läkarvård.
Huruvida det låter sig göra att utan
vidare ålägga sjukkassorna att under
alla förhållanden tillhandahålla
läkarvård, kan emellertid icke avgöras
utan föregående utredning. Frågan
härom är nämligen av flera skäl ett
synnerligen invecklat och svårlöst
problem. Den svenska läkarkåren är
sålunda först och främst
synnerligen fåtalig. Sålunda finnas f. n.
här i Sverge endast 3 läkare på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
