Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10, 000 invånare, medan
motsvarande siffra i Tyskland är 5 och i
Danmark mellan 6 och 7. Härtill komma
vidare de stora, i vissa fall
ofantliga avstånden i stora delar av
vårt glest befolkade land. Dessa
missförhållanden stegras ytterligare
därigenom, att läkarna med förkärlek
bosätta sig i städerna, vai*till i övrigt
även den alltmera framträdande
specialiseringen inom yrket kraftigt
medverkar. Av de 1,500 läkare, som
upptagas i 1912 års läkarförteckning,
voro sålunda icke mindre än 400
bosatta i Stockholm, 700 i övriga städer
och endast 400 på landsbygden. I
stället för att läkarnas relativa antal borde
vara större, ju glesare befolkningen är,
förhåller det sig i verkligheten rakt
tvärtom. Ju tätare folkmängd, ju
flera läkare, även relativt taget. *
Utån direkt medverkan av det
allmänna torde läkarfrågan
överhuvudtaget icke kunna lösas, i allt fall icke
fullständigt och för samtliga
landsdelar. I det lilla, tätt befolkade
Danmark åtnjuta sjukkassorna, som där
vila helt och hållet på frivillighetens
grund, av det allmänna (kommunen)
bl. a. förmånen avfrikörsel, d. v. s.
rätt för sjukkassemedlemmar, som bo
j)å landet och icke hava egen häst och
vagn, att erhålla kostnadsfri hämtning
av läkare eller barnmorska eller
kostnadsfri transport till läkare eller
sjukhus. I Sverge är naturligtvis en dylik
lagstiftning icke att vänta. Men
kommunernas (och eventuellt även statens)
medverkan kan ju tänkas taga andra
former,exempelvis genom upprättandet
av nya läkardistrikt till erforderligt
antal, anställandet av kommunala lä-
* Jmfr i övrigt min ovan anförda uppsats
’ ’Läkare ocli sjukkassor ’ ’ i Allmänna svenska
läkaretidningen n:r 20, 191,3.
kare, lämnandet av ökade bidrag åt
sjukkassor, för vilka läkarvården
ställer sig särskilt betungande, o. s. v.
Det kan ock förtjäna framhållas, att
erfarenheten från utlandet givit vid
handen, att skapandet av en social
sjukförsäkring i och för sig ökar
tillströmningen till läkarbanan samt
bidrager till att bättre sprida
läkarkraf-terna ut över landets yta.
Utredningen av ovanberörda
problem torde lämna vägledning för
avgörande jämväl av den frågan, om
försäkringens förmåner skola förbehållas
endast åt de försäkrade själva, eller
om det skall låta sig göra att utan
alltför tunga bördor bereda jämväl
medlemmarna av den försäkrades
familj förmånen av kostnadsfri
sjukvård. En sådan utvidgning av
sjukförsäkringen är nämligen ett
önskemål av den allra största vikt. Ty lika
betydelsefullt som det är, att
familjeförsörjaren vid inträffande sjukdom
erhåller den bästa möjliga vård, lika
viktigt är det ock, icke minst ur
samhällelig synpunkt, att barnen,
samhällets dyrbaraste egendom, ägnas en lika
omsorgsfull vård. Den moderna
industrialismen med dess anhopning av
människorna i trånga och osunda
bostäder medför fruktansvärda faror
särskilt för det uppväxande släktet. Den
ras, som vill bli beståndande i
framtiden, måste därför skydda och värna
framför allt barnen och icke minst
sörja för en rationell vård av deras
hälsa.
Den blivande utredningen torde
vidare även lämna svar å den frågan,
om bland sjukförsäkringens
obligatoriska förmåner även skall ingå
tillhandahållandet av läkemedel. Från
teoretiskt håll anföres icke utan skäl att
läkemedlen äro av grundläggande be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
