Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frielse, som pensionslagen medgiver
industrien.
Otvivelaktigt kommer emellertid
från arbetsgivarhåll ett livligt
motstånd att resas mot en sådan
fördelning-av kostnaderna för sjukförsäkringen.
Förebud till en opposition på denna
punkt hava icke heller saknats. ”Då
pensionslagstiftningen”, kommer man
sannolikt att anföra, ”oaktat
industrien obestridligen i hög grad ökar
befolkningens invaliditet, icke lägger
någon del av de ekonomiska bördorna
för denna försäkrings genomförande
särskilt på våra skuldror, synes det oss
föga konsekvent, om vi skola nödgas
lämna ett betydande bidrag till
försäkring av våra arbetare mot sjukdomar,
rörande vilkas sammanhang med
yr-kesdriften meningarna ofta kunna
vara ganska delade ’ ’. Härtill må
emellertid anmärkas, att den
omständigheten, att staten icke ansett sig
böra för pensionsförsäkringen utkräva
särskilda avgifter av arbetsgivarna,
icke rimligtvis kan anses innebära ett
medgivande, att staten icke skulle ägt
rätt härtill. Huru knapphändig
motiveringen till pensionslagen än är, icke
minst på denna viktiga punkt,
framgår dock otvetydigt, att de skäl, som
dikterat statsmakternas beslut ifråga
om kostnadernas uppbringande, varit
lämplighets- och icke rätts skäl.
Frågan, huruvida utom de försäkrade
själva och deras arbetsgivare även det
offentliga — stat eller kommun eller
bådadera — skola bidraga till
kostnaderna för en blivande obligatorisk
sjukförsäkring, torde i huvudsak
komma att bero på den omfattning och de
uppgifter, försäkringen erhåller.
Särskilt för den händelse, försäkringen
kommer att omsluta jämväl de
försäkrades familjemedlemmar, synas till-
skott från det allmänna icke kunna
undvaras. Även den blivande
lagstiftningens ställning till frågan om
läkarvården torde komma att utöva ett
avgörande inflytande på fördelningen av
de för försäkringen erforderliga
kostnaderna.
Ifråga om den frivilliga
sjukförsäkring, som alltjämt kommer att
existera vid sidan av den obligatoriska,
får man hoppas, att densamma liksom
hittills kommer att understödjas av
staten. Det kan dock tänkas, att nu
gällande bestämmelser om
statsbidragets utgående komma att i vissa
hänseenden modifieras. Åtminstone för
principens skull kommer sålunda väl
framför allt den fordran att uppställas,
att personer, vilkas årsinkomster
överstiga en viss gräns, utestängas från
rätten icke att .tillhöra den frivilliga
sjukkasserörelsen men att för detta
ändamål uppbära bidrag av statsmedel.*
* Det titt oeh ofta återkommande talet om
sjukkasserörelsen här i Sverge såsom en
rörelse företrädesvis bland de mera burgna
samhällselementen beror på en fullständig
obekantskap med sjukkasserörelsen och är i alla
händelser en kolossal överdrift.
Av en undersökning, som jag för några
år sedan företog rörande yrkesförhållandena
bland sjukkassemedlemmarna i Stockholm,
framgick sålunda, att c:a 95 % av dessa
utgjordes av arbetare, anställda i lägre grad i
offentlig eller enskild tjänst,
hantverkare och småhandlande, allt
samhällselement, för vilka en statsunderstödd
sjukkass-e-rörelse kan anses fullt motiverad. Härtill
kommer, att denna siffra av flera
anledningar kan anses snarare för låg än för hög,
särskilt om man vill låta densamma gälla
som ett uttryck för förhållandena i
allmänhet här i landet. Gentemot denna utredning
har visserligen anförts, att densamma icke
är bindande, eftersom det är inkoms
t-och icke yrkes förhållandena, som i detta
fall äro de avgörande. Men ’ ’förmögna ’ ’
eller t. o. m. endast ”burgna” arbetare,
hantverkare o. s. v. äro väl dock tämligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
