Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förhållandet mellan sjuk- och
pensionsförsäkringen.
I samband med införande av
obligatorisk sjukförsäkring bör en bestämd
gränslinje uppdragas
mellan å ena sidan
sjukförsäkringen och å andra sidan
pensionsförsäkringen.
Ifrågasättas kan t. o. m., huruvida icke en
dylik avgränsning borde göras snarast
möjligt utan att avbida den
obligatoriska sjukförsäkringen. I saknad för
vårt lands vidkommande av en ordnad
invaliditets- och ålderdomsförsäkring
hava nämligen våra frivilliga
sjukkassor till skada för sin huvudsakliga
uppgift i stor omfattning lockats att
utsträcka sjukhjälpstiden utöver
rimliga gränser. Då avgifteima inom en
frivillig sjukkasserörelse av naturliga
skäl måste hållas tämligen låga, hava
sålunda sjukkassorna i stället för att
lämna den effektivast möjliga sjukhjälp
under en jämförelsevis kortare tid i
stället måst förtunna sjukhjälpen så
mycket som möjligt för att få den att
räcka så mycket längre. En del
sjukkassor bereda i verkligheten ett slags
invaliditetspensionering, förutsatt
naturligtvis att invaliditeten förorsakas
av sjukdom. Emot ett allt för
brådstörtat ingripande på denna punkt
talar emellertid å andra sidan, att de
understöd, som särskilt under den allra
sällsynta företeelser. Man förbiser vidare,
att sjukkasserörelsen visserligen inom sig
räknar ett antal personer ur de förmögnare
klasserna, vilka personer av intresse för
saken eller andra orsaker tillhöra rörelsen. Men
i verkligheten äro dessa personer endast ett
slags hedersledamöter. De äro betalande men
icke tärande medlemmar av
sjukkasserörelsen. Det statsbidrag, som på grund av deras
medlemsskap tillfaller sjukkassorna, kommer
i verkligheten icke dem själva utan deras
fattigare kassakamrater till godo.
första tiden kunna erhållas genom
pensionsförsäkringen, äro så ytterligt
ringa, att det tillskott, som sjukkassorna
kunna lämna, måste anses mer än väl
behövligt.
Den här förordade avgränsningen
torde böra ske på det sätt, att
rätten till pension inträder, så
snart den i sjukkasselagen
stadgade längsta
sjukhjälpstiden gått till ända,
och detta oavsett om utsikter finnas,
för att den sjuka kan framdeles bliva
återställd till hälsan eller sjukdomen
är att betrakta som obotlig. En dylik
bestämmelse är icke till hinder för, att
de fall, då utsikter för tillfrisknande
förefinnas och pensionen följaktligen
är av mera provisorisk natur,
fortfarande handhavas av sjukkassorna. Men
belastningen härför bör drabba
pensions- och icke sjukförsäkringen.
Ovannämnda regel skulle gälla, vare sig
sjukförsäkringen föranletts av tvång
eller vore helt och hållet frivillig.
Utom andra förmåner skulle bl. a.
härigenom skapas en kraftig sporre till
anslutning till den frivilliga
sjukförsäkringen.
I sin ordning skulle denna ändring i
pensionsförsäkringslagen kräva en
motsvarande bestämmelse i
sjukkasselagen av innehåll, att sjukkassa
vore förbjuden att meddela
sjukhjälp fr. o. m. den dag,
vederbörande tillerkänts
invali ditets pension. För
ut-fyllning av de även efter
pensionslagens fulla tillämpning synnerligen
knappa pensionsbeloppen har nämnda
lag själv anvisat en utväg: den
frivilliga försäkringen.
Försäkringens organisation.
Den obligatoriska sjukförsäkringens
organisation ger sig själv: sjukkassor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
