Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
terna. Detta kräver redan den
tacksamhet, vari samhället står till
sjukkassorna, som under ringa eller ingen
uppmuntran från det allmännas sida
länge ensamma fått, så gott sig göra
låter, uppbära och utveckla den sociala
sjukförsäkringen i vårt land.
Skulle emellertid Sverges
frivilliga sjukkassor som regel åtnöjas
med att förbliva ”föreningar för
ömsesidigt understöd”, men glömma den
visserligen icke utsagda men dock
tänkta förutsättningen att träda i det
allmännas tjänst såsom bärare av en
alltmer vidgad social sjukförsäkring,
så kommer en sådan hållning från
deras sida att innebära visserligen icke,
att det frivilliga sjukkasseväsendet
spelat ut sin roll, men att det som
organ för en samhällelig sjukförsäkring
blir en faktor av endast sekundär
betydelse. Under denna
förutsättning-kommer också övergången till den obli-
gatoriska försäkringen att för de
gamla sjukkassorna bliva förenad med
långt större svårigheter och risker, än
vad eljest behöver bliva fallet.
Men hurudan utvecklingen än må
bliva, får dock ingenting skymma
vår blick för allt det goda, den
frivilliga sjukkasserörelsen verkat och
väl alltjämt kommer att verka till
lindrande av sorg och bekymmer i de
tusen och åter tusen små hemmen, där
sjukdomen eljest betytt nöd och
umbäranden. Därtill må uttalas den
förhoppning, att den sociala
sjukförsäkringen även i framtiden måtte kunna
påräkna samma levande intresse och
samma oegennyttiga, uppoffrande
arbete, som trots alla hinder drivit den
frivilliga sjukkasserörelsen fram till
vårt lands största och mest
välsignelse-bringande folkrörelse. En bättre
faddergåva kunde den väntade arvingen
aldrig få.
Materialismens utveckling i de 18:de och
I9:de århundradena.
För TIDEN av GUSTAF F. STEFFEN
(Forts, fr; s. 271.)
II. Den naturvetenskapliga
materialismen på 1800-talet.
Att mer eller mindre konsekventa
materialistiska åskådningar städse
väckt uppståndelse inom teologiska
och andra dogmtroende religiösa
kretsar är en naturlig sak. Dels därför,
att varje materialism, om än så
ofullkomligt materialistisk, vänder sig mot
.sin egen tids mest utpräglade
spiri-tualistiska åskådningar, således mer
eller mindre öppet också mot den
härskande religionens, vilken vanligen är
den krassaste och mest föråldrade
form av spiritualism inom samhället
för tillfället. Dels ock därför, att den
materialistiska strömningen ofta
framsprungit direkt ur ett växande behov
att avskudda den teologiska
dogmatismens ok och att predika öppen
revolt mot detta.
Kommer härtill, att det städse
funnits spiritualistiska åskådningar även
utanför den laghägnade religionens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
