Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som en förmåga härtill eller ännu
noggrannare som ett uttryck för
orsaken till en möjlig eller
verklig rörelse — vilket dock
allt intet ändrar i sak. Det kan lika
litet existera en kraft utan materia
som ett seende utan synapparat eller
ett tänkande utan tankeapparat.”
Här äro mycket olika saker
sammanblandade. ”Kraft” och ”rörelse”
äro enligt det strängaste språkbruket
(i mekaniken som vetenskap)
samordnade begrepp. Men det finns så
många andra ”krafter” (d. v. s. energier
eller energiarter), om vilka vi alls ej
veta, att de äro ”rörelse”. T. ex.
ljus, elektricitet, kemisk affinitet och
t. o. m. värme. Vi uppställa blott h
y-p o t e s e n, att dessa också äro rörelse
— nämligen hos hypotetiska
”smådelar av materien” (molekyler,
atomer o. s. v.). Men om dessa
”smådelar” veta vi egentligen ingenting
annat, än vad vi veta om de energier,
som vi hypotetiskt tolka som
”rörelse” hos sagda hypotetiska
”smådelar”. Summan av argumentet är, att
vi verkligen absolut känna
”krafterna” (energiarterna) och deras
omvandlingar i varandra; men att ’
’materien”, som dessa krafter skulle ”bo”
i eller vara ”förbundna” med, att
denna materia, som ej skulle kunna
”verka” på våra sinnen utan dessa krafter,
att den blott är en dimmig hypotes,
slutligen blott ett tomt ord, utan
nödvändighet för vetenskapen och
filosofien.
Men har ej Biichner rätt i, att det
”lika litet kan existera en kraft utan
materia som ett seende utan
synapparat”? Jo, visserligen. Men vad är
vunnet för detta argument om kraft
oeh materia, därmed att man kallar
”synapparaten” för ”materia” eller
jämför den med denna senare? Allt,
vad vi v e t a om synapparaten,
upplöser sig uti ener getis k a processer,
”krafter”; att dessutom säga,
att den är ”materia”, är ett alldeles
innehållslöst eller vetenskapligt
överflödigt tal och är ett argumen t i
en cirkel, då man vill bevisa,
att begreppet ”materia” är
likvärdigt med, lika nödvändigt som
begreppet ”kraft” (eller energi).
Materia- lismen måste sålunda
rätteligen vara en ”k r a f t ”-ism eller ,
bättre en e n e r g e tism, en teori
att allt är energi och
energiomvandling i fysikens och kemiens
bemärkelse. I grunden är det detta som en
tänkare som Biichner menar, såtillvida
som hans mening verkligen är klar, och
såtillvida som han överhuvud är en
konsekvent materialist. För att detta
skall vara fallet, fordras emellertid,
att han bestämt menar, att liv eller
medvetande är ett slags ”kraft” eller
en art av energi, som uppstår ur de
andra energiarterna, på samma sätt som.
var och en av dessa ur var och en
annan av dem.
* *
Det synes mig vara tvivel
underkastat, huruvida Biichner alltid varit
fullt klar och konsekvent i denna
avgörande punkt. Men det finnes
obestridligt hos honom argumenter och
uttryck, som innebära en verkligt
materialistisk ståndpunkt. I kapitlet om
”uralstringen” (av levande väsen)
säger han till slut följande:
”Naturen utgör blott en enda,
ingenstädes genom outfyllbara luckor
avbruten kedja av besläktade
företeelser. Av egen kraft frambragte hon,
på ena eller andra sättet, den första
levande materien och de första
livsformerna; av egen kraft lät hon dessa
utveckla sig allt högre–-. ” 1
1 O p. e i t., s. 177.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
