Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ludvig Biichner, som var
praktiserande läkare och eri tid
universitetslärare, hade redan vid sin
doktors-disputation 1848 försvarat satsen, att
”den personliga själen är otänkbar
utan sitt materiella substrat”, samt
blev, särskilt genom Jakob
Mole-schotts’1 skrift Der Kreislauf
des Lebens (1852) intresserad för
uppgiften att skriva ett verk, som i
populär form någorlunda allsidigt
framställde den naturvetenskapliga
materialismens teorier i deras
tidsenliga gestaltning. I företalet till den
i sådan avsikt skrivna boken Kraft
und Stoff,2 vilken under nära ett
halvt århundrade kunde kallas för
•den tyska materialismens ”bibel”,
anföras några ord av Ludvig Feuerbach
— en omständighet, som på ett
välkommet sätt erinrar oss om, att med
Biichner fortsätter i viss mån den
intellektuella utvecklingslinje, som från
Hegel över Feuerbach leder in i den
konsekventa materialismen.
”D.e.t finnes ingen kraft utan
materia o,ch ingen materia utan kraft.
Den ena av dessa är lika litet
tänkbar ensam för sig som den andra. Om
vi lösgöra dem från varandra,
sönderfalla de i tomma abstraktioner eller
begrepp, som blott tjäna till att
åskådliggöra två sidor eller sätt att te sig,
■som utmärka ett och samma (oss till
sin egentliga natur obekanta) väsen
hos tingen. Kraft och materia är
därför i grunden samma sak, blott
betraktad ur olika synpunkter. I den
sinnliga världen känna vi intet exempel
på en materiepartikel, som icke vore
begåvad med krafter eller vore
verksam genom dessa. Ja, vi måste vid
närmare eftersinnande inse, att
materien som sådan alls icke vore i stånd
att göra ett intryck på våra
sinnesorganer. Materien kan detta blott förme-
1 1822—1893.
2 Jag citerar den 19:de upplagan av 1898.
dels de med densamma förbundna
eller i densamma verksamma
krafterna.” 1
Här är en uppenbar tvetalan. Ena
gången låter det strängt monistiskt.
”Kraft och materia äro i grunden
samma sak, blott betraktad ur olika
synpunkter.” Andra gången klingar det
klart dualistiskt. ”Materien som
sådan” är oförmögen att göra intryck
på våra sinnesorganer och behöver till
den ändan vara ”förbunden” med
krafter eller liksom hysa dylika, vilka
äro ”verksamma i” materien.
Vad är då materien?1 På den
frågan kan jag hos Biichner icke finna
något svar. Jag tror icke, att han
någonsin klart har ställt sig denna fråga.
Men den är högst nödvändig, för att
vi skola få fram, vad vi verkligen
mena med detta ord. Ty om vi
finna, att vi ingenting kunna
mena med ordet, måste vi ju
ögonblickligen absolut avstå från att
använda det.
Men hur är det med ”massan” och
”ponderabiliteten”? Bevisa ej de,
att det finns en materia, en ponderabil
materia. Visserligen. Men vad är
”massa” och ”ponderabilitet” eller
”tröghet” och ”tyngd” annat än
kraftförhållanden, energetiska
företeelser?
Helt annorlunda står det till med
begreppet kraft (varunder Biichner
i första hand förstår detsamma,
som numera benämnes energi).
”Noggrant uttryckt” säger
Biich-ner,3 ’ ’måste man definiera kraften
såsom ett verksamhetstillstånd eller
som en rörelse hos materien eller de
minsta materiepartiklarna eller ock
1 O p. c i t., s. 3.
- Biichner använder det tyska ordet
Stoff.
3 O p. c i t., s. 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
