Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖSTEN UNDÉN. FÖRSLAGET TlLL LÄRLINGSLAG
319
borde övervägas, om icke innestående,
förfallen lön kunde i motsvarande
grad skyddas mot utmätning från
andra borgenärers sida. Jag vill
framhålla, att i Tyskland är åtminstone
detta skydd så vidsträckt, att ifråga
om arbetslöner, som ej uppgå till 1,500
mark, varken kvittning eller
utmätning av den förfallna lönen får ske.
förrän avlöningsdagen gått till ända,
utan att arbetaren begärt lönens
utbetalande. Detta gäller för
arbetsavtal i allmänhet.
Slutligen borde kvittningsförbud
kompletteras med straffbestämmelse
och åtalsrätt för lärlingskommissionen,
enär det knappt kan väntas, att
lärlingen skall kunna tillräckligt tillvara
taga sina rättigheter.
(Forts.)
Händelser och spörsmål.
Industrin i Sverge är 1911. Enligt
kom-merskollegii berättelse utgjorde antalet
fabriker år 1911 11,692, som sysselsatte 304,586
arbetare och hade en årsproduktion värderad
till 1,651 miljoner kr.
I dessa siffror ingå ej hantverkerierna, dit
även byggnadsverksamheten räknas, liksom
oj heller gruvdrift oeh malmförädlingsverk,
vilka redovisas för sig. Vidare är att märka
beträffande produktionsvärdet, att även
mel-lanprodukter, som ytterligare förädlas, ingå
med fulla värdet, vadan dubbelräkning i stor
utsträckning förekommer. Exakt kan dess
belopp ej uppges.
Vid jämförelse med 1910 visar sig, att
fabrikernas antal ökats med 257 (2,25 %).
antalet arbetare med 2,429 (0,8 %) och till:
verkningsvärdet med 47,9 milj. kr. (3 %).
Tillverkningsvärde och arbetareantal är det
största hittills för något år redovisade.
Antalet fabriker har sålunda växt snabbare
än antalet arbetare och nära nog lika snabbt
som tillverkningsvärdet. Företeelsen är ju
rätt egendomlig. Det bör emellertid
observeras, att fabrikssiffran anger antalet
etablis-sement, ingalunda antalet företag, samt
att etablissement, där flera tillverkningar
bedrivas i vissa fall räknats som två eller
flera fabriker. Den betydelsefulla
koncentra-tionstendens, som framträder i
integrations företeelsen, återgiva dessa siffror
därför ej, lika litet som man av dem får någon
föreställning om hur koncentreringen
fortskrider genom kartellering och trustbildning.
Ett integrerat färgeri-spinneri-väveri-företag
uppträder som tre fabriker. Den tekniska
synpunkten dominerar i förhållande till den
ekonomiska.
Hela antalet redovisade dagsverken
uppgår för 1911 till 80,475,300.
Tillverkningsvärdet pr dagsverke utgör alltså 20,5 kr.
Motsvarande siffra för 1900 är 20,2 kr., för
femårsperioden 1906—10 18,9 kr.
Produktvärdet pr dagsverke är således i stigande.
Fördelad pr arbetare har årsprodukten för
1911 ett värde av 5,413 kr.; för 1910 är
samma siffra 5,275 kr., för perioden 1906—10
i genomsnitt 4,926 kr. och för perioden 1896
—1900 endast 3,663 kr. Som man finner en
mycket vacker stegring. En del av den kan
möjligen vara skenbar, beroende på stegring
i de dubbelräknade posterna.
Arbetsdagarna under året ha utgjort i
genomsnitt: för manliga arbetare 261 och för
kvinnliga arbetare 279 eller nästan identiskt
samma siffror som för 1910. (261 och 278.)
För femårsperioden 1906—10 äro talen också
ungefär desamma (257 och 274).
Av de olika tillverkningsgrupperna är det
fortfarande gruppen närings- och
njutnings-ämnen, som går i teten med 28,2 % av
sammanlagda produktvärdet. Närmast komma:
trävaror med 20 % och spånadsämnen med
12,5 %.
Fabriksindustrins geografiska fördelning
framgår bl. a. av produktvärdet pr invånare
i olika län. Främst kommer Malmöhus län
med ett medelbelopp av 585 kr., därnäst
Stockholms stad 503 kr., Göteborgs och
Bohus län 458 kr., Stockholms och Västerbot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
