Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stånd vid vållat avbrott träffar blott
de fall, då avtalet häves.)
Vidare bör det måhända sägas ifrån,
att ”avtalade löneförmåner”
innefatta även naturaförmåner.
I 17 § har upptagits en bestämmelse
mot trucksystemet i följande ordalag:
”Arbetsgivaren äge ej i stället för
ut-fäst kontant lön lämna anvisning å
penningar eller varor.”
Formuleringen är närmast hämtad från 1911 års
förslag till avtalslag. Hur
vederbörande tänkt sig, att detta lagbud skall
hindra trucksystemet, är mig en
fullständig gåta. Att den som utfäst
s i g att betala kontant lön, ej är
berättigad att i stället lämna anvisning
å pengar eller varor, är så självfallet,
att något lagstadgande härom är
fullständigt överflödigt. Om inte
lärlingen har makt att motsätta sig en
av-talsstridig utbetalning av lönen (i
anvisningar), lär han ej vara hjälpt med
ett naket lagbud, som endast uttalar
den självklara satsen, att
arbetsgivaren skall hålla sin utfästelse om
utbetalande av kontant lön. Den tyska
lagen, varifrån bestämmelsen väl
ursprungligen kommer, har stadgat
straff för arbetsgivare, som
betalar lönen i anvisningar i stället för
pengar. (GeAV. O. § 146 N :r 1.)
Förslagets 17 § gör en inskränkning
i arbetsgivarens rätt att å lärlingens
lön göra avdrag för fordran, som
arbetsgivaren kan ha erhållit mot
lärlingen. Sådan kvittningsrätt har ju
arbetsgivaren i stor utsträckning enligt
nu gällande rättsgrundsatser. Enligt
förslaget begränsas kvittningsrätten
på det sätt, att arbetsgivare, som har
”ostridig” fordran mot lärlingen på
grund av skada, som denne tillskyndat
honom i eller för arbetet (t. ex. skada
å verktyg eller material), får göra
avdrag endast intill Vs av lönebeloppet
å avlöningsdagen. Om arbetsgivaren
har mer att fordra, är han alltså hän-
visad till att ta ut V» varje
avlöningsdag, intill dess hans fordran är
be-täckt.
I utländsk rätt är det vanligt, att
arbetare skyddas mot dylik kvittning
och andra avdrag å avlöning, vilket
motiveras därmed, att arbetaren
vanligen är hänvisad till lönen såsom
enda inkomstkälla och en fordringsägare
— som arbetsgivaren här är — icke
bör få ta ut så mycket, att arbetaren
blir alldeles blottställd. Det är
sålunda en riktig tendens, varåt det
svenska förslaget givit uttryck. Men
det måste sägas, att det är ett bra
obetydligt steg, som med den föreslagna
bestämmelsen tagits.
Man saknar sålunda ett förbud i
lagförslaget mot bestämmelser i
kontrakten om innehållande av
lön för framtida skada.
Begränsningen i kvittningsrätten kan därför på
ett enkelt sätt kringgås.
Arbetsgivaren intar förbehåll i kontraktet, att
en viss summa av lönen skall
innehållas för att tjäna arbetsgivaren till
säkerhet, i händelse lärlingen skulle
åsamka honom skada eller förlust. Av
dessa innehållna medel kan
arbetsgivaren ta ut sin fordran så långt de
förslå, och utan hinder av inskränkningen
i kvittningsrätten enl. 17 §. Att dock
ett medgivande av rätt till
innehållande av lön skulle kunna accepteras
såsom ersättning för hämtningsrätt,
skall senare visas.
Vidare gäller denna inskränkning
endast arbetsgivarens fordran på
grund av lärlingens åtgärd i eller för
arbetet. Vid andra fordringar kan
arbetsgivaren kvitta å lönen till hur
stort belopp som helst, t. ex. om han
tillhandahåller lärlingen bostad mot
hyra. Det vore dock rimligt, om
arbetslönen i allmänhet skyddades mot
kvittning i den utsträckning
kommittén föreslår beträffande en liten grupp
av fordringar. I sammanhang därmed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
