Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de trott, att det i praktiken komme på ett
ut. Det har uppenbart varit fallet i många
kretsar, där vi förut gått tillsammans med
liberaler i andra valomgången. I de 18
kretsar, där vi 1909 understödde nationalliberala
ock Fortschrittler vid stickvalen, har vår
röststyrka nedgått från 13,874 till 10,967
eller med 22 %. * Av dessa 18 kretsar förete
blott 3 röstökning men minimal, inalles blott
233 röster. Här ha många väljare tydligen
utgått från att den socialdemokratiska
kandidaturen i alla fall skulle bli tillbakadragen
vid stickvalet och från början röstat liberalt
för att få valet avgjort redan i första
omgången. Det förklarar, varför de
nationalliberala växt från 31,4 till 33,2 %,
Fort-schrittlerpartiet från 6,9 till 9,1 % av hela
rösts tyr kan.
Enligt Lehmann är blockpolitiken även en
orsak till centrums vinster. Samverkan med
liberalerna har gjort det svårare för
socialdemokratin att vinna deu katolska delen av
arbetarklassen.
Centrum har i Baden en mönstergill
organisation, men denna organisation var skapad
tidigare och kau icke, enligt Lehmann,
förklara partiets stora frammarsch. Som
huvudorsak anger författaren i stället, att
liberaler och socialdemokrater av centrum
gjorts solidariskt ansvariga för de lagar, som
centrum opponerat emot — som exempel
nämnas inkomstskatten, där centrum ”av
agitatoriska skäl ’ ’ föreslagit någon skattelindring
för mindre inkomsttagare, vidare skollagen
oeh frågan om kyrkodotationerna — och att
socialdemokratins intima samverkan med
kapitalistiska partier avtrubbat våra
agita-tionsvapen — naturligtvis alldeles emot de
partivänners vilja, som hyllat denna taktik
—- och kommit gränslinjerna mot dessa
partier att framträda med mindre skärpa.
De nationalliberala ha ju hängett sig åt
förhoppningar om att kunna uppfostra den
badensiska socialdemokratin till ett rent
reformparti. Sålunda skrev deras ledare Reb-
* Till denna siffra bör läggas den
anmärkningen, att den procentiska nedgången
i samtliga kretsar utgör 13 %. Skillnaden
är alltså ganska avsevärd.
Man beakte f. ö. den hovsamma tonen i
liela denna kritiska granskning av ett tyskt
experiment med ”fruktbärande samverkan”.
Red. av Tiden.
mann i en artikel 1910 om våra partivänners
”förnuftiga hållning” bl. a.:
”Socialdemokratin har röstat för en
inkomstskattelag, som i fråga om
skattelindring åt de lägsta inkomstklasserna oeh
ytterligare belastning av de högre och högsta
inkomsterna icke gick så långt som det av
regeringen som oacceptabelt betecknade
cen-trunisförslaget fordrade; för en skollag, som
ingenting innehåller om kostnadsfri
undervisning, ingenting om
religionsundervisningens avlägsnande ur läroplanen; för en
kommunallag, som innehåller klassval. ’ ’
Efter utgången av det sista valet, slutar
Lehmann, kommer otvivelaktigt även i
Baden partiets klasskaraktär att skarpare
betonas, och därmed skapas möjlighet att
återvinna den förlorade terrängen. Härför sörja
redan de även i Baden alltmer tillspetsade
klassmotsatserna. Valutgången skall säkert
leda till självkritik oeh till mera energiskt
agitations- och organisationsarbete. Det
närmaste lantdagsvalet måste bringa oss ett
jätteuppsving.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
