Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samvetet hos en kristen, han vill
vishetens förkunnelse liksom denne: ’
’Ordet skall utsås liksom sädeskornen.”
Hans högre panteistiska gudsbegrepp
löser helt människorna ur kast- oeh
ståndsskillnadens tvång — gud kan
finnas hos en slav eller en patricier:
”Vi äro alla delar av en och samma le-
kamen” — medan kristendomen i den
punkten ofta vacklar.
Långt nådde denna stoiska filosofi,
och nutiden med sitt sannings- och
so-lidaritetskrav har icke hunnit bortom
budet: ’ ’Vi böra tänka så, som om var
och en kunde se våra innersta tankar”.
Ämbetsmannaförtryck och allmogebesvär
under I700=talet.
Några kulturhistoriska anteckningar.
För TIDEN av —N.
Den självständighet, som under
senare årtionden gjort sig gällande inom
Sverges bonde- och arbetareklass har
ingalunda i äldre tider förefunnits.
Blott steg för steg har den så
småningom lyckats avskudda sig de ok,
som en ofta egenmäktig
ämbetsmannakår och en omåttligt krävande
godsägareklass pålagt landets allmoge.
Man kan också lätt förstå att i en
tid, då den svenske allmogemannen
endast i enstaka fall kunde läsa i bok
samt ännu mera sällan hade förmåga
att i skrift uttrycka sina tankar, det
gick skäligen lätt för fogdar och
kro-nobetjänter, som hade sinne för oärligt
förfarande, att utpressa större utlagor
och drygare skatter, än vad de hade
rätt att göra. Visserligen kunde man
en eller annan gång klaga över
behandlingen, men det föll sig svårt att
skaffa bevis för klagomålens
berättigande, och mången gång fick den
klagande stå svårare kast än den
anklagade.
Särskilt under tider, då landet hade
krig med främmande makter, och all
uppmärksamhet från vederbörande
högre myndigheters sida riktats åt
detta håll, synas fogdar och deras
vederlikar ha drivit sitt spel här hemma
på ett sådant sätt, att de blevo befria-
de från ansvar och straff. Konung
Karl den elfte synes dock i detta
avseende ha på ett allvarligt sätt gripit
in. Särskilt har berättelsen om hans
bestraffande av västgötafogden
Brynte Rahm vid olika tillfällen
omtalats.
Denne, som bodde på Rönnagården
i Yllestad av Vartofta härad, var en
hård oeh tyrannisk man. Är 1665 var
hati stämd för det han slagit en av sina
drängar så illa att han därav avlidit.
Han förnekade naturligtvis detta och
drängen var så uppskrämd, att han på
dödsbädden gav husbonden fri. Vid
tinget överbevisades han emellertid
att ”ha illa hanterat karbasen”.
På grund av mutor samt olaga
utpressningar blev han en mäkta rik och
mäktig man. Man fruktade honom
mer än någon annan. Gång efter
annan kommo enstaka klagomål till
landshövdingen, men som ingen
vågade stå för dem, blev ingenting därmed
vunnet. Slutligen hade man fått
spörja att kungen skulle komma ned
åt bygden. Man beslöt då att
uppvakta Karl XI i Jönköping och för
honom avge berättelse om tillståndet
i hemorten. Kungen, som redan förut
hört en del onda rykten om Brynte
Rahm, lovade göra en undersökning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
