Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1914 - Grimlund, Otto: Taylorsystemet eller rationell arbetsledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Exempel II. Utrönandet av en
vetenskaplig metod att skyffla kol, malm
etc. Man sökte utröna, huru många
kilo arbetaren för varje gång bör taga
på skoveln och kom underfund med,
att en duglig arbetare presterar mest,
när han tager ungefär 9 y2 kg. på
skoveln. Man anskaffade sedan vid
Bethlehemsverken, där
undersökningen bedrivits, 8 å 10 olika slags
skövlar, lämpade efter alla de olika
material, som skulle skyfflas, och
ordnade arbetet rationellt. Resultatet gav
följande siffror, den ena raden från
det gamla, den andra tio år efter det
nya systemets genomförande:
Gam,a systemet
Antalet utearbetare
minskades ......... från?..400—600 till 140
Ton i genomsnitt pr
man och dag ... 16 »59
Oenomsnittsavlöning
pr man och dag 1,15 doll. till 1,88 doll.
Oenomsnittskosiiad
för transport och
lastning av en tan’ 0,072 > » 0,033 »
Exempel III Muraryrket. Man
trodde att föga vinst skulle ernås av
någon sorts nyi arbetsmetoder i detta
yrke, men PranlcB. G i 1 b r e t h,
ingenjör och själv kunnig i yrket, var
av motsatt åsikt. Varje rörelse hos
murarna stydpades, alla onödiga
handgrepp bu-trfliminerades och
raskare fart inföides. Han bestämde
vilken ställning murarnas fötter borde
intaga i förbiilande till muren,
mur-brukstråget od^ tegelstenstraven. Han
fastställde udare den lämpliga höjden
för murbru:stråget oeh
tegelstenstraven oeh korstruerade en ställning med
ett bord, dir materielen placerades.
Dessa stäUxingar voro flyttbara.
Stenarna sortevades på förhand och lades
med bästa sidan uppåt, bruket
tillagades så, att endast en tryckning med
handen nir stenen lades skulle vara
tillräcklig. Genom dessa
förändringar, här i korthet beskrivna,
inskränkte mr Gilbreth murarnas
rörelser från aderton handgrepp pr sten till
fem, ja i ett fall ända till två.
Exemplen IV, V och VI, som
avhandla försök att införa rationell
arbetsledning vid kontrolleringsarbete
av velocipedlagerkulor vid
maskintillverkning äro nog så intressanta att
studera, men utrymmet tillåter inte ett
referat.
Av alla exemplen framgår, enligt
Taylor, att de fördelaktiga resultat
som uppnåtts ha berott på följande
omständigheter:
1) vetenskapligt utarbetade metoder
ha införts i stället för arbetarnas
individuella omdöme;
2) varje arbetare har omsorgsfullt
utvalts och uppfostrats, d. v. s. man
har studerat honom samt skolat och
tränat honom, man skulle kunna säga
experimenterat med honom, under det
att han förut själv fick vilja sitt yrke
och utveckla sig bäst han kunde;
3) ledningen har intimt samarbetat
med arbetaren, så att de gemensamt
utfört arbetet enligt de metodiska
lagar, som utarbetats, i stället för att
man förut lämnat lösningen av varje
problem åt arbetarens eget skön.
Det ärpensumidén jämte det
åtföljande premiesystemet som
ligger till grund för hela det
lönesystem —
differentiallönesystemet — på vilket Taylor bygger
hoppet att få arbetarna med på sina
principer. Lönen stiger i förhållande
till arbetets såväl kvantitet som
kvalitet. Har då arbetaren utfört sitt
pen-sum för dagen på rätt tid och i god
kvalité, så erhåller han en premie
utgörande 30 till 100 % av den vanliga
lönen. Men kan han inte utföra det,
så får han snart nog ”katten”.
Den systematiska undervisningen av
arbetarna nödvändiggör en massa
vex-kmästare och basar. Så ersättes
den förutvarande ende verkmästaren
av 7 eller 8 personer. Där ha vi första
och andra instruktörerna, arbetslagets
bas, hastighetsbasen. reparationsbasen,
timskrivaren, arbetsfördelaren oeh
ordningsmannen. En skön samling, som
skall stå över arbetarna dagen
igenom !
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
