Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1914 - Grimlund, Otto: Taylorsystemet eller rationell arbetsledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cirka 42 kg. och bär denna till en hög
eller en järnvägsvagn. Arbetet är så
grovt och enkelt, att man skulle kunna
dressera en intelligent gorilla att
utföra det och t. o. m. bli en bättre
bärare än människorna. Dock är det i
själva verket så krävande, att
arbetaren som lämpar sig därför ej kan
arbeta enligt de principer, som böra
till-lämpas, utom hjälp av en man med
större bildning! Taylors experiment
var följande. Vid de stora Bethlehem
Steel Company var ett lag på 75 man
sysselsatt med att lasta järntackor å
40 kg. för ett upplag till
järnvägsvagnar. Varje man lastade i genomsnitt
12 y2 ton * pr dag, men borde, tyckte
T., enligt hans beräkningar lasta
mellan 47 och 48 ton. Ändring måste ske
utan strejk, utan bråk och så att
arbetarna voro nöjdare och belåtnare
med det nya än med det gamla tempot!
Varje man studerades och sedan man.
fått en försökskanin lät man honom
arbeta en dag under kontroll av T.
”Gå -— sitt ner! Bär — vila!” Det
var kommandoorden. Halv sex voro
47 y-2 ton lastade. Man hade lurat
arbetaren med att han skulle få 60 %
högre lön. Det fick han väl gudbevars
också, men samtidigt fick
arbetsgivaren lassat nära 300 % mer än vanligt.
Sedan vi satt oss in i detta exempel,
så kunna vi slå fast, att taktiken att
avhandla med arbetarnas
organisationer eller med större arbetaregrupper
inte ingår i systemet. Icke ”en
masse” utan en och en böra arbetarna
lockas med. Man bör ”söka utveckla
varje personlighet till högsta grad av
effektivitet och välstånd”, säger den
snusförnuftige mister Taylor. Vidare,
sedan man då övertalat arbetaren att
gå med på saken, så stå ingenjör och
verkmästare över honom hela dagen,
räkna varje steg han tar, varje rörelse
han gör ete. Men knnu ha vi inte hört
om själva teorin för
tack-järnslastning.
* 1 amerikansk ton = 1,016 kg.
Det var först efter långa, ingående
och noggranna undersökningar,
verkställda av Taylor med tillhjälp av
fysiologer, matematici och ingenjörer,
som man lyckades få fram en allmän
giltig teori. Man sökte först fastställa
hur många meterkilogram arbete en
arbetare kunde utföra pr dag, men de
första undersökningarna syntes visa,
att det ej fanns något konstant och
likformigt förhållande mellan antalet
meterkg. pr dag, pr arbetare och
arbetarens trötthet. Undersökningen
fortsattes emellertid och slutligen
överlämnades det samlade materialet åt
en matematiker, mr Case G. Barth,
som upptäckte den lag, som reglerar
det tröttande inflytandet av tungt
kroppsarbete på en duglig arbetare.
”Lagen inskränker sig till det slags
arbete, där tröttheten sätter en gräns
för arbetarens prestationsförmåga. Det
är lagen om tungt kroppsarbete,
motsvarande snarare en arbetshästs arbete
än en travares. Praktiskt taget består
allt sådant arbete i en hävning eller
stötning med armen, d. v. s. mannen
utövar sin kraft genom att lyfta eller
skjuta ett föremål, som han fasthåller
med handen. Lagen säger, att vid
varje hävning eller stötning, som
mannens arm utför, är det möjligt för
arbetaren att vara under belastning
endast en bestämd procent av
arbetsdagen. Sålunda kan t. ex. vid lastning
av järntackor om 40 kg. en
förstklassig arbetare vara ”under belastning”
43 procent av arbetsdagen. Han måste
vara fullkomligt fri för belastning
under 57 procent. Och allt eftersom
bördan blir lättare ökas den procent av
dagen, som han kan vara i arbete. Så
att om arbetaren lastar halvtackor om
20 kg.,så kan han vara under belastning
58 procent av dagen och behöver vila
endast under 42 procent. Allt
eftersom bördan blir lättare, kan arbetaren
vara under belastning en allt större del
av dagen, till man slutligen kommer
till en börda som han hela dagen kan
bära utan att tröttas.”*
* Taylor, The principles of seientifie
management. Sv. övers. sid. 31.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
