Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1914 - Carleson, C. N.: Mexiko—Panama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rikansk republik ovanliga exemplet av
en president, som följde lagarna —
med given effekt att han ständigt
måste bekämpa militärrevolter, som
sattes i seen av Porfirios brorson Felix
Diaz och den nuvarande presidenten
Iluerta.
Det var uppenbart något
olycksbådande abnormt med en hederlig
president. ”Madero är blott ett
inter-messo”, hette det. Medan Porfirio
Diaz varit en typisk storkapitalistisk
statsman, som lät yankee-kapital i
massor passera gränsen, varigenom
Mexikos alltid ogynnsamma och
farliga läge med den långa gränsen mot
Förenta staterna blev ännu farligare,
stödde sig Madero på
jordbruksbefolkningen, som under de senaste
årtiondena bragts i beroende av ockrande
långivare. Lantmannen hade blivit
ockerkapitalets träl — det var
avigsidan av Diaz’ ”kraftiga”, omskrutna
styrelse. Antikapitalistisk var Madero
även ’ ’patriotisk ’ ’ gentemot
inträngande främmande kapitalmakt. Så nådde
då Madero sin presidentvärdighet på
löftet att giva jordbrukarna jorden
åter. Då ”reduktions ”-presidenten
emellertid icke kunde hålla sina löften,
drev det därigenom uppkomna
missnöjet även en Madero att slå in på en
diktatorisk politik. Detta bör särskilt
markeras, när man bedömer Huertas
motstånd mot yankees.
Mexikos jordbruksförhållanden visa
oss bilden av övergång från gammal
till ny träldom. Diaz
berövadejindianer-na vidsträckta områden och tvang dem
att söka arbete i gruv-, tobaks-,
socker-och bomullsindustrierna. F. ö. möta
vi här en egendomlig utveckling:
aztektidens skuldlagstiftning, som
stadgade tvångsarbete för ogäldad skuld,
överfördes till de spanska erövrarnas
haciendasystem (godssystem).
Skuldslaveriet avskaffades visserligen år
1859, men lagen härom förblev utan
verkan. Tre fjärdedelar av
plantage-arbetarna beräknas vara skuldslavar
hos plantageägarna, som aldrig vistas
g. sina domäner, utan låta dessa
skötas av hårt utpressande förvaltare
(”administradores” och
”majordo-mos primeros”). År 1904 berövades
maya-indianerna i Yucatan ej mindre
än 43,000 kv.-km. jord. Sonoras
jord-bruksidkande, mot
tvångsexpropria-tionslagarna sig resande
yoqui-india-ner kuvades i blodiga strider åren 1905
—1908 och såldes till gods- och
plantageägarna i Yucatan för 60 å 70
dollars pr huvud. Denna politik har till
städerna drivit massor av den
jordbrukande befolkningen, som där bildar
kärnan i ett synnerligen förkommet
trasproletariat.
Huertas — usurpatorns — regering
började i februari 1913, men medan de
europeiska stormakterna erkände
honom som president, vägrade
Förenta staterna att erkänna honom. Den
stora republikens tillvägagående
erinrar stundom livligt om den ryska
statskonst, som slutligen bragte större
delen av Polen under tsarens spira.
Om de europeiska makterna ej haft
något att invända mot Huertas
presidentur, måste ju några specifikt
”amerikanska” skäl ha legat till grund för
Washington-kabinettets vägran. Det
är uppenbart att man där ville
inblandning, ty långt siktande avsikter
ha tydligen dikterat de tre fordringar,
som Wilson och Bryan nu uppställde,
nämligen: Huertas tillbakaträdande,
folkmeningens utrönande i ”fria val”
(!) samt — och här är villkorens
kärnpunkt ■—■ Huertas oeh hans
närmaste anhängares ute-
Tiden n:r 5, 1914
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
