Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1914 - Carleson, C. N.: Mexiko—Panama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
motvikt mot inflytandet av det
yan-kee-kapital, vars beslagläggning av
järnvägskommunikationer och
naturtillgångar han likväl för visso i hög
grad hade främjat. Ovannämnda år
avslöts i Washington — med Förenta
staternas goda minne — en traktat,
som gynnade de fem
centralamerikanska staternas
sammanslutningssträvan-den, i det de ställdes under en
gemensam högsta domstol. Här tog Mexiko
ledningen.
Här må endast erinras om, att
amerikanska kapitalistgrupper äga ej
mindre än fyra femtedelar av
Mexikos järnvägar; den
amerikansk-mexikanska järnvägstrusten med sin
huvudledning förlagd till Newyork
förfogar över ett aktiekapital av 230
milj. dollars, och f. d. mexikanska
ministrar fungera som trustens bulvaner.
Petroleum-, bomulls- och
gruvindustrierna samt de stora
jordbruks-domänerna omfatta ett amerikanskt
kapital av 1,100 å 1,200 milj. dollars,
medan det därmed tävlande engelska
kapitalet knappt når upp till omkr.
800 milj. dollars. Från ovannämnda
tidpunkt skedde nu ett omslag i Diaz’
politik såtillvida, att han nu gynnade
•engelskt kapital, till yankees stora
harm, särskilt inom deu viktiga
petro-leumindustrin, där Mexiko redan
över-flyglat- den ryska produktionen och
börjar taga upp tävlan med den
nordamerikanska. Mexiko, som år 1906
ännu stod vid blygsamma 0,4 proc. av
världsproduktionen i denna vara, är
nu uppe vid 5 procent. En stor del
av de nyupptäckta petroleumkällorna
såldes till det engelska
Pearson-kon-sortiet.
Innan vi gå vidare, må antydas, att
konkurrensen mellan amerikanskt och
engelskt kapital även sträcker sig till
kommunikationerna mellan
Atlantiska och Stilla haven. I den del av
Mexiko, där avståndet mellan dessa
hav är kortast, befinna sig även
talrika petroleumkällor, vilkas
tillgodogörande kommer att på det
närmaste förbindas med
anläggningen av Tehuantepecbanan mellan
Salina Cruz och Puerto Mexiko; banan
har övergått i engelska händer och
tävlar nu med amerikanarnas företag
Panamakanalen medelst fraktsatser
40 å 50 proc. lägre än kanalavgifterna.
Denna förbindelseled erbjuder
dessutom fördelen att förkorta
transportvägen i vissa riktningar, alldenstund
den ligger omkring 80 mil nordligare
än Panamakanalen.
Hundraårsminnet av sin befrielse
från det spanska oket kunde Mexiko
fira år 1910 — och samma år började
på allvar det skede, som ställt det
mexikanska folkets frihet och
självständighet inför en vida farligare
fienele än det sjunkande spanska
väldet — nämligen
yankee-kapi-talismen, den allsmäktiga dollarn.
En tid av oro och upplösning
randades. I slutet av nämnda år
utbröt ett uppror i de norra staterna,
och i förgrunden trädde en man, som
sedan låtit mycket tala om sig —
Francisco Madero. För en brottning
med kallt räknande, i allsköns ränker
durkdrivna Washington-diplomater å
ena sidan och å andra sidan med en
vid maktens utövning så van
parti-och byråkratklick som den år 1911
störtade Diaz och hans vänner och
anhängare var denne sannolikt ej
utrustad med de nödiga egenskaperna.
Han beskrives som en ideolog på
’ Diaz’ tron”, till det yttersta
författ-ningstrogen — ”en konstitutionell
pedant”. Han gav det i en spansk-ame-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
