Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1914 - Ur utlandets tidskrifter - Arbetslöner och dyrtid i Västeuropa och Tyskland (K. Kautsky i Neue Zeit)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bostäder, lyse oeli värme. Siffrorna för 1900
äro satta lika med 100. För Frankrike visar
då kalkylen för 1810 en penninglön av 41,
levnadskostnader 74, reallön 55,4. Reallönen
skulle således på dessa 100 år ha nära
fördubblats. Från 1860 gälla följande siffror:
Penninglöner Levnadskostnader Reallöner
0) T3 <D T3 0) •ö
£ C A C £ 0
–- £ i-H JS
r*
B ’5o rt ’bo C 15)
ci
£ w £ UJ £ W
1860 .. . 60 64 95,5 113,4 63 55,4
1870 .. . 71 70 103 123,3 69 53,8
1880 .. . 82 82 110 116,8 74,5 68,2
1890 .. . 92 90 103 108,3 89,5 82,5
1900 .. . 100 100 100 100 100 100
1905 .. . 105 96 100,5 104,6 104,5 91,6
1910 .. . 110 100 104 107,8 106 92,2
Av dessa uppgifter skulle framgå, att
sista tidens utveckling varit långt
gynnsammare i Frankrike än i England, där
reallönerna efter 1900 betydligt förminskats.
Kautsky ställer sig emellertid, med
hänvisning till det franska materialets
otillförlitlighet, tvivlande till denna differens.
Till Tyszkas siffror om lönernas förändring
i England anknyter Kautsky följande
reflexioner:
När eländet växte i England under franska
revolutionens tidevarv, hittade man på den
teorin, att eländet vore en
naturnödvändighet, härrörande ur befolkningslagar och
jordens avtagande avkastning. När sedermera
den socialistiska rörelsens tillväxt visade, att
proletärmassorna icke lät o lura sig av denna
föregivna naturnödvändighet, uppstod en
annan uppfattning: masseländet, som följer med
kapitalismen, är endast en barnsjukdom; i
en senare, mognare fas komme kapitalismen
att bringa de arbetande klasserna växande
välstånd och ökning av deras andel i
produktionsresultatet. Då vid 90-talets ingång
socialreformen kom på modet inom
bourgeoi-sin samtidigt med ett stort ekonomiskt
uppsving, som gjorde det möjligt för
fackorganisationerna att avsevärt sänka arbetstiden
och höja arbetslönerna, då förlorade
mal-thusianismen all mark och kapitalismens
fö-respeglade gyllene’ tidsålder syntes vara
kommen. Men nu? Arbetslöshet och
företagarorganisationer utöva det starkaste tryck på
arbetarklassen. Livsmedelsprisen stiga,
lönerna stå stilla och bourgeoisin förklarar, att
.socialreformen måste anta ett långsammare
tempo, d. v. s. den får än mindre än förr
komma ur fläcken.
Till detta kommer nu dessutom den teori,
som Tyszka funnit anledning i sitt statistiska
material att uppställa, nämligen att perioder
med stark lönestegring snarare tillhöra det
förgångna än framtiden i kapitalismens
utveckling. Han kommer nämligen till det
resultatet, att det är omvandlingen i de sociala
förhållandena, vid
industrialiseringsproces-sen, som betingar och för med sig en skarp
stegring av arbetslönerna. ”Har folket väl
genomgått denna metamorfos och blivit ett
industrifolk, hava lönerna därmed nått en
viss höjd, så bortfalla en stor del av de
orsaker, som betingade deras rapida
uppåtstigande och utvecklingen går lugnt och långsamt,
om icke andra faktorer arbeta fram en
stegring av lönerna. En sådan huvudfaktor är
prisbildningen på .de huvudsakliga
livsmedlen.”
Sålunda: om de engelska reallönerna till
helt nyss stigit är detta blott att tillskr
livsmedelsprisens sänkning, en faktor som
proletariatet blott har ett ytterst ringa
inflytande på. Denna uppfattning, tillägger
Kautsky, om den ”lugna och långsamma
utvecklingen” betyder ingenting mindre än
teoretisk bankrutt för socialliberalismen, som
förkunnat proletariatets befrielse på
kapitalistisk grundval.
Även under perioder med stegring av
reallönerna är den av rätt tvivelaktig natur.
Tyszka anmärker därom i sin bok:
Den glänsande bild, dessa siffror synas
erbjuda, få icke föranleda oss att förbise de
ekonomiska nackdelar, som nödvändigt följa
med denna utveckling. Verkligheten känner
icke någon sådan höjning av
levnadsstandarden. Bilden förlorar mycket av sin glans, om
vi erinra oss att det ekonomiska livet i grund
förändrats under dessa 100 år.
I stället för egenproduktionen i hemmet
har trätt inköp hos handlande och i affärer;
det betyder en oerhörd omvälvning, som
medför en väldig fördyring just av de
nödvändigaste levnadsbehoven, en fördyring, som
icke kan komma till uttryck i några
statistiska siffror, då egenproduktionens ekonomiska
värde icke kan uttryckas i tal.
Kautsky fogar härtill den anmärkningen
att ju mer kvinnans obetalda arbete ersättes
av köpta varor, desto starkare måste varje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
