Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5, 1914 - Ur utlandets tidskrifter - Arbetslöner och dyrtid i Västeuropa och Tyskland (K. Kautsky i Neue Zeit)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
prisförhöjning komma att belasta hushållet.
Fördyringen måste redan därför verka långt
mer tryckande nu än för femtio år sedan.
Hand i hand därmed går också en annan
förändring, som åstadkommer ökade
penningutgifter utan att innebära något ökat
välstånd: koncentrationen i storstäder.
Denna betyder ej blott stegrade hyror utan också
stegrad köttkonsumtion, enär stadens
inom-husarbetare ej äro i stånd att smälta de stora
näringsmängder, som vid användning av
växt-föda äro behövliga. Till storstadslivets
verkningar hör vidare ökade utgifter för sjukdom
och ökade utgifter för organisationer, som
äro för arbetarnas ekonomiska existens
oundgängliga. Med städernas växande areal
följer dessutom, att avståndet till
arbetsplatserna tilltager och arbetarnas utgifter för resor
bli allt större. Tyszkas undersökning har att
uppvisa fall, i London, där sådana utgifter
äro lika stora och större än hyran. Yid
beräkningen av levnadskostnadernas historiska
förändring tagas de emellertid icke med,
emedan denna beräkning endast tar sikte på de
existensbehov inom arbetarklassen, som
före-funnos redan vid förra århundradets början
Men självfallet innebära dessa senare
tillkomna utgiftsposter ingen lyx utan en ny
börda, verkande även i det avseendet att med
växande avstånd från hemmet till
arbetsplatsen det blir allt svårare för arbetaren att
kunna äta sin middag hemma.
Ur Tyszkas jämförelse mellan tyska oeli
västeuropeiska förhållanden anför Kautsky
följande relativa tal (1900 = 100) för
utvecklingen i Tyskland (gruvarbetarlöner):
Penninglöner nåder Reallöner
1871 ........................58,t 100,6 57,8
1875 ........................73,g lll,o 65,5
1885 ........................58,9 104,8 56,1
1890 ........................77,i 92,2 77,7
1895 ........................72,7 104,9 69,i
1900 ........................100,o 100,o 100,o
1905 ......................93,8 106,1 88,i
1910 ........................104,1 121,2 82,9
1911 ........................107,6 127,o 80,6
1912 ........................116,7 135,2 87,5
Man finner av dessa siffror, som Ivautsky
anmärker, hur glänsande perioden 1895—1900
var. Penninglönerna stego från 73 till 100.
Hushållskostnaderna sjönko samtidigt från
105 till 100. Reallönerna togo ett väldigt
språng uppåt: från 69 till 100 på 5 år. Det
var de revisionistiska rosendrömmarnas tid.
Men därefter har kommit en orimlig
fördyring, som penninglönerna icke kunnat springa
i kapp med. Dyrtiden har i Tyskland varit
betydligt kraftigare än i England. Tyszka
har följande jämförelsesiffror för
reallönerna :
England Tyskland
1900 ............ 100 100
1910 ............ 92 80
Den abnorma utvecklingen i Tyskland vill
Tyszka förklara ur de agrariska
skyddstullarna, den allmänna internationella
fördyrin-ringen däremot ur ’ ’livets förfinande’’, jämte
den ökade guldproduktionen. Kautsky, som
instämmer beträffande tullarna oeh
Tyskland, tillbakavisar däremot den allmänna
förklaringen, tror icke att guldproduktionen har
något med do senaste årens prisstegring att
göra och ser orsaken närmast i de privatt
monopolens växande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
