Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1914 - Palmstierna, Erik: Samverkan mellan mindre stater till folkrättens utveckling och fredstillståndets betryggande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samverkan mellan mindre stater till folk=
rättens utveckling och
fredstill-ståndets betryggande.
Föredrag och förslag vid Nordiska Interparlamentariska Förbundets
möte i Kristiania 1914.
För TIDEN av ERIK PALMSTIERNA.
Det är alls ingen tillfällighet, att
clen frågan tränger sig på oss:
”Kunna icke de mindre staterna på ett
alldeles särskilt sätt gagna folkrättens
utveckling och fredstillståndets
betryggande?” Tanken liärpå är i själva
verket ett naturligt utslag av våra
folks självbevarelsedrift. I en tid, då
världen marrides av fruktan för
kriget, måste ju de små nationerna först
digna ned under rustningsbördorna.
Deras krafter räcka icke till på
längden, .folkfattiga och kapitalsvaga, som
de äro. Och vi få ej heller förbise, att
det finnes en gränsnytta även för de
militära utgifterna. Om
rustningstäv-lan obehindrat fortgår, som hittills,
skola de mindre staterna en dag säga
sig, att ytterligare ansträngningar
från deras sida icke ge motsvarande
tillskott i försvarsmöjlighet, emedan
de mäktiga grannarnas väldiga
kapitalanhopning och befolkningstillväxt
förringa värdet av de ökade offer åt
sitt värn, de små skulle vilja bringa.
Vi äro således var och en för sig
mer än övriga folk hänvisade till att
vid sidan 0111 det militära försvaret oeh
på andra vägar än en med detta
förbunden politik utpekar, söka garantier
för vårt oberoende och vår trygghet.
Detta förhållande borde med all kraft
mejslas in i de små folkens
medvetande.
Vissa företeelser i den nutida
mel-lanfolkliga politiken tyda emellertid
på att de mindre staterna härunder
böra samverka med varandra. Vi
måste nämligen säga oss, att den
konsolidering, stormakternas allians- och
entente-grupperingar på senare tid
undergått, icke är till gagn för de mindre
staterna utan tvärtom försvårar deras
möjlighet att vinna gehör för sina
strävanden. Så länge stormakternas
skilda intressen, oavsett nämnda
sammanslutningar, togo sig tydliga
uttryck, kunde smånationerna lättare
tillvinna sig uppmärksamhet,
”jämvikten uppehälles genom
stormakternas avundsjuka oeh egennytta”, som
minister II a. g e r u p uttryckt sig.
Tiden n:r 6, 1914
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
