Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1914 - Palmstierna, Erik: Samverkan mellan mindre stater till folkrättens utveckling och fredstillståndets betryggande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och de ord, jag- nyss anförde av den
belgiske utrikesministern, ange, att
man auII draga lärdom av denna
erfarenhet, liksom de uttalanden om
gemensamhet i arbetet mellan de tre
officiella kommittéer, vilka här i
norden skola förbereda Haagkonferensen,
som förordats, i sin mån tyda på att
behovet av ett enhetligt bedrivet arbete
de mindre staterna emellan till sakens
gagn röner erkännande.
•Jag tillåter mig att något närmare
belysa dels vilka uppgifter, som
kunna tillkomma för ett dylikt
samarbete, dels hur detta lämpligen bör
organiseras.
I mötionen har jag yttrat mig om
behovet av en domstol för avgörande
av frågor angående internationell
privaträtt. Därmed menar jag
upprättandet av en överinstans, vilken enligt
genom konvention träffat avtal slutligt
avgör, vilken rätt, som skall komma
i tillämpning, när olika meningar
därom yppats. Detta är, som bekant
ett av handelsvärlden för åtskilliga år
sedan framfört krav. Jag kan icke
se något hinder för att en dylik
domstol upprättas endast av de
stater, vilka erkänna behovet härav. I
varje fall borde ett praktiskt förslag
utarbetas, som är ägnat att vinna
flertalet staters understöd. Föreligger
icke här en uppgift för de mindre
staterna att bringa denna fråga till
lösning? Köpmän och industriidkare
skulle med tillfredsställelse se ett
initiativ i denna riktning. Jag vill också
säga att hur än enskilda stormakter
kunna ställa sig till denna sak, så
borde icke de för den internationella
rättens utbredning intresserade dröja
därför, att ej alla komma med utan
för sin del utarbeta och godkänna samt
ratificera en traktat i nu nämnda
syfte. Säkerligen skulle domstolen
icke heller bli utan arbete och den
erfarenhet, som därmed vinnes, befäster
den internationella lagstiftningen på
denna punkt.
Så en annan sak. Den andra
Haagkonferensen anbefallde regeringarna
att upptaga nödvändiga
underhandlingar för att bringa till stånd d e u
permanenta domstol för
rättskipning genom
skilje-d o m, varom ett flertal jurister
uttalat önskan redan vid 1899 års
konferens. År 1907 antogos
samtliga de paragrafer, vari denna
domstols kompetens och processuella
verksamhet bestämmes. Den rättsliga
sidan av saken är sålunda färdig. Men
man har icke kunnat komma överens
om sättet för domstolsledamöternas
utnämnande och fördelning bland annat
med hänsyn till frågan 0111
småstaters representation. Själva
maskinen finnes alltså, såsom L 0 u i s
Renault uttryckt sig, men det
fordras att sätta den i rörelse. Varför
ha icke de mindre staterna gjort
samlade försök liärutinnan och såsom en
angelägenhet, vilken i främsta rummet
tillkommer dem, för egen del genast
upptagit frågan till behandling?
Ytterligare ett exempel. Frågan 0111
staters permanenta
neutralitet är tydligen i färd med att
bringas fram i förgrunden under
de närmaste åren och efter allt
att döma borde utsikt förefinnas
att få detta spörsmål uppfört å
tredje Haagkonferensens dagordning.
Nå, denna angelägenhet berör i
alldeles särskild grad de mindre staterna, de
ha väl tagit ledningen vid frågans
behandling? Jag vill hänvisa till
förhandlingarna vid senaste konferens
inom Interparlamentariska Unionen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
