Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1914 - Örne, Anders: Nykterhetspolitiska reaktionärer inom arbetarrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
motståndarnas pengar för att bekämpa
programmet i ett särskilt avseende.
Vida mer än det ovederhäftiga
skriket från några individer, som tyckas
åtskilligt ha mist anständighetskänslan,
har den allmänna politiska och
kulturella reaktionen påverkat en del
element inom arbetarerörelsen. Det
förakt för sociala synpunkter och
rationellt tänkande, som utmärker den nya
kamphögern, synes även ha satt vissa
frukter inom arbetareklassen, ej minst
bland ungdomen, vars intressen
märkbart vänt sig från de ideal, som
besjälade den för några år sedan. I
alkoholfrågan tar sig denna påverkan
särskilt uttryck i lika överlägsna som
osakkunniga uttalanden och i
släpp-hänthet gent emot anspråk från vissa
smärre grupper.
Från arbetarna i bryggerier och
spritförädlingsverk har det
förnummits en även principiellt motiverad
opposition mot restriktionspolitiken.
Man kan från eljes förnuftiga
bryggeriarbetare få höra yttranden som
detta: ”Om min ståndpunkt till
partiets nykterhetsprogram behöver jag
inte tala. Den bör vara klar för var
och en som vet att jag är
bryggeriarbetare.” När en dylik ståndpunkt
vinner en ganska stark anslutning vid
framställandet, är det tydligen
mycket illa beställt med tankeklarheten
på sina håll. Alkoholindustriernas
arbetare ha i själva sin sysselsättning
icke den ringaste motivering för att
göra sig solidariska med
arbetarerörelsens motståndare i nykterhetsfrågan.
Det som gagnar eller skadar klassen i
cles helhet gagnar eller skadar även
dem.
Det finnes nog ingen redigt
tänkande människa, som vågar förneka,
att arbetareklassen är den samhälls-
klass som lider värst av alkoholbrukets
följder. Det industriella arbetet, som
ofta måste utföras i dammiga, osunda,
bullerfyllda lokaler med skarpa
temperaturväxlingar, är ägnat att fresta
till överdrifter i spritförtäring.
Arbetets enformighet lägger ett ej
obetydligt plus till den själsliga
disposition för alkoholism, som framträder
hos ej så få individer inom
arbetarklassen lika väl som andra
samhällsklasser, och de mindre lämpliga
bostäderna, inneboendesystemet och
den ej sällan otillräckliga
näringen öka vådorna av regelbundet
alkoholbruk. Utläggen till brännvin och
öl försämra en redan förut svag
ekonomi, och det bedrägliga välbefinnandet
efter några supar eller ölhalvor
trubbar av känslan för det ovärdiga i de
förhållanden, varunder den stora
massan av arbetare måste leva.
Följaktligen sänker alkoholen hela klassens
aktionskraft och fördröjer både de
fackliga, politiska, ekonomiska och
kulturella framstegen.
De bryggeri- eller sprittrustarbetare,
som motsätta sig allvarliga åtgärder
mot alkoholtrafiken — det må nu ske
av inbillade privatekonomiska eller
andra skäl — göra sig därför skyldiga till
ett handlingssätt, vars innebörd ej
närmare behöver karaktäriseras.
Konsekvenserna äro i varje fall ägnade att
förskräcka. Är det ledningen för de
olika industrier, där de äro anställda,
som skall bestämma arbetarnas
allmänna politiska hållning, så blir resultatet
naturligtvis det, att vapenarbetarna
måste rösta för ökade militära
rustningar till lands och varvsarbetarna för
massor av nya pansarbåtar,
sockerarbetarna för ökad sockertull,
kvarnarbetarna för högre mjöltullar etc. i
oändlighet. Tcke blott arbetareklassens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
