Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1914 - Örne, Anders: Nykterhetspolitiska reaktionärer inom arbetarrörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enhetliga princippolitik skulle
därigenom upplösas och brytas sönder, utån,
varje framsteg skulle omöjliggöras.
Det är icke endast i nykterhetsfrågan
utan i alla frågor som anläggandet
från arbetarhåll av s k r å s y n p u n
k-t e r måste på det bestämdaste
tillbakavisas. Alla reformer och förslag måste
ses uteslutande från synpunkten
huruvida de gagna arbetareklassen och
samhället i dess helhet. För min del
vågar jag tro, att endast den grövsta
sociala okunnighet kan förneka, att
exempelvis det lokala vetot och den
stora försäljningsreformen skulle
betyda ett synnerligen stort framsteg från
arbetaresynpunkt. Och det torde icke
finnas en enda människa, som på
allvar vågar påstå, att den fria oreglerade
försäljningen av spritdrycker är till
verklig nytta för någon arbetare.
Yad nu är sagt gäller även de
motståndare till en effektiv
alkohollagstiftning, som icke kunna anföra något
annat till förmån för spriten än att de
vant sig vid och själva icke missbruka
den. Detta är efter min mening icke
något skäl alls. Men jag har dock hört
just det resonemanget föras inom
arbetarrörelsen, särskilt av en och annan
fackföreningsledare. Märkligt nog
träffar man bland deima kategori här
i Sverge ej så få personer med
minimalt förstånd för sociala frågor ur
vidare synpunkter. Jag kan icke förklara
detta på annat sätt, än att det fackliga
ledarskapet i främsta rummet av sina
innehavare fordrar
expeditions-ochför-valtningsskicklighet, förenad med
juridiskt sinne för avtalsspecialiteter,
d. v. s. samma egenskaper, som skapa
den skicklige statsämbetsmannen av
traditionell typ. Säkert är att tränade
fackföreningsmän ofta ha svårt att se
något annat av vikt i tillvaron än den
organisation, vari de äro anställda och
dess intressen — en mycket vacker och
förträfflig egenskap från vissa
synpunkter, men kanske icke alltid så
nyttig ens för det mera begränsade
arbetsområdet. För personer, som dagligen
ha att göra med situationer, där den
enskildes privata fördelar och
önskningar måste stå tillbaka för det
helas väl, skall det dock, torde man
kunna förmoda, icke bli så svårt att finna
sig i en av folkflertalet dikterad
lagstiftning, som i själva verket ställer
mindre anspråk på personlig
uppoffring av bekvämlighet och vanor än
varje något så när omfattande
för-svarsstrejk mot arbetsgivargodtycket.
En arbetare, som, följande
solidaritetens bud, nedlägger ett
inkomstbringande arbete för att värna sämre
avlönade kamraters intressen, äventyrar
kanske år av förföljelse med svarta
listor, svält och umbäranden av alla
slag. Den måttlige spritförbrukaren
riskerar genom förbudets införande
icke att förlora en enda reell fördel,
och den mindre måttlige endast att
berövas en fysiskt och ekonomiskt
vådlig ovana.
Nykterhetsfrågans läge är nu
sådant, att den majoritet av de
organiserade arbetarna, som dikterat
partiets program i frågan, med rätt kan
fordra uppfyllandet av solidaritetens
eller åtminstone lojalitetens bud av
alla, som anslutit sig till rörelsen.
Det är helt enkelt den rena
oförfalskade sanningen utan ett uns
överdrift, om man nu säger, att de av
folkets överväldigande flertal fordrade
reformer, som äro färdiga att
genomdrivas, betyda inledningen till en ny
epok i landets inre historia, ej minst
på grund av den oerhörda ökning av
arbetareklassens vakenhet, bildnings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
