Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1914 - Örne, Anders: Nykterhetspolitiska reaktionärer inom arbetarrörelsen - Wigforss, E.: Taylorsystemets ekonomiska och söcialpolitiska betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
intresse och aktionskraft, som komma
att följa därav. Den reaktion mot
partiets program, som här och var kunnat
förmärkas, är viserligen utan tvivel
oförmögen att ruba de klart
uppdragna linjerna. Men den skadar det
imponerande intryck, som en absolut
obruten enighet skulle göra utåt. Och den
ar av sådan art, att dess ledande motiv
tillämpade på andra områden skulle
komma att kasta partiet ut i den rena
anarkin. Det är därför en vädjan böiv
ställas till det fåtal, som anser sig
berättigat att i nykterhetsfrågan kämpa
sida vid sida med arbetarklassens
motståndare, att försöka att verkligen
sätta sig in i frågan, innan de slutligen
välja sin ståndpunkt.
Taylorsystemets ekonomiska och
social-politiska betydelse.
För TIDEN av E. IV.
Under ovanstående titel finnes i
majhäftet av Archiv fur
Sozialwissen-schaft und Sozialpolitik en artikel om
Taylorsystemet, vilken torde vara av
så pass stort intresse för Tidens läsare,
att den förtjänar ett referat.
Författaren — en känd
nationaleko-misk och socialpolitisk skriftställare,
Emil Lederer — påpekar
inledningsvis, att den stora litteratur om
Taylorsystemet, som håller på att växa upp,
huvudsakligen går ut på att
popularisera systemets idéer, och att kritiken,
som kommit till synes, hållit sig’ blott
till en eller annan sida av saken. Själv
vill författaren söka utreda de
verkningar, som systemet antagligen
kommer att få i olika riktningar, och på
grundvalen därav söka dra slutsatser
angående den ställning, som de olika i
saken intresserade parterna måste
komma att intaga.
Vad själva systemet innebär, kan
här förutsättas som bekant, efter de
båda artiklar i ämnet, som Tiden
redan innehållit. Detsamma gör även
Lederer, och han utgår vidare ifrån,
att Taylors uppgifter äro riktiga, att
alltså ett företags produktivitet genom
den nya organisationen skulle kunna
ökas till det tre- eller femdubbla.
Likheten med införandet av maskiner är
ju påtaglig men en väsentlig skillnad
får man inte förbise. Maskinernas
seger över handarbetet har skett 1 å n
g-sarnt i jämförelse med den hastighet,
varmed Taylorsystemet skullek u
n-n a genomföras. Det är ett a 11 m änt
och hastigt genomförande av
systemet, som Lederer vid de följande
betraktelserna utgår ifrån.
Den första ekonomiska
konsekvensen måste bli, att de varumängder, som
bringas ut i marknaden, mångdubblas
och att priserna sjunka. Men de stora
arbetaremassornas köpkraft ökas icke
i samma grad som varumängderna.
Det är nämligen klart, att företagaren
som inför Taylorsystemet, beräknar,
att arbetslöner och avlöning till
tjänstemän skall utgöra en
mindre del av varans bytesvärde än
förut. Men möter inte de nya
varumängderna både köpkraft och
förmåga att konsumera just dessa
varor, så blir följden oundvikligen, att
antalet arbetare måste reduceras. Vid
ett hastigt genomförande av
Taylorsystemet skulle följderna alltså bli
desamma som vid införandet av
maskiner — arbetslöshet och kriser — blott
i ännu starkare grad. Men vidare
medför systemet, att en helt annan
ar-betaretyp än förut blir den härskande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
