Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8-9, 1914 - Inför Internationalens forum. Dokument och uttalanden från tiden omkring krigsutbrottet - 2. Österrike-Ungarn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men ingen yttring, som förnummits
från liyssland, motsvarar denna
önskan eller närmar sig ens den.
Fredsförhoppningarna vända sig nu
till Frankrike. Det är uppenbart, att
man även i Tyskland tänker så:
Frankrike kan trygga freden, ty det är
otvivelaktigt, att man i Frankrike vill
fred.
Arbeiter-Zeitung 1 aug.:
Skulle det vara något mer än
brottslig lek med Europas lugn, som driver
Ryssland? Skulle tsarismen vilja begå
den omätliga förbrytelsen att sticka
hela Europa i brand? Och varför?
För Balkanserberna och deras eländiga
anspråksfullhet skall, enligt Rysslands
vilja den blodiga kampen börja i hela
Europa! Hela den europeiska
mänskligheten skall sönderslita sig, emedan
de serbiska makthavarna önska det och
emedan Ryssland knutit sin hela
prestige vid deras förryckta
handlingssätt ! Hela Europa i lågor för Serbien !
Det är i sanning en tanke, som ingen
mänsklig hjärna fattar. Om Ryssland
drar detta blodiga spår genom
Europas fält, så är det en förbrytelse, för
vilken ingen försoning gives.
En sista gnista hopp tillåter
Englands och Frankrikes hållning; om
dessa stater, som icke ha ens det
ringaste samband med den serbiska
konflikten, tillkännagåve, att Ryssland
icke har att vänta något understöd av
dem, så skulle väl tsarismen fundera
på det brottsliga spelet; med en sådan
förklaring skulle Frankrike och
England förvärva sig en odödlig förtjänst
om den europeiska mänskligheten.
Arbeiter-Zeitung 2 aug.:
Tsarens världskrig.
I aktstyckena i ”Norddeut.sche”
talar historiens kopparstämma.
Förhän-get drages undan för tsar-politikens
skamlösa spel.
Kejsar Nikolaus har begärt kejsar
Wilhelms hjälp för att genom hans
be-medling rädda freden. Kejsar Wil-
helm övertog medlingen och förenade
sina ansträngningar med Englands.
Men medan detta fredsverk var i gång
befaller samme tsar, som anropat
medlingen, att 23 armékårer skola ställas
på krigsfot. Han mobiliserade mot
Österrike-Ungern, medan tyske
kejsaren skulle stifta fred mellan denna
stat och Ryssland! Och då ett
telegram från kejsar Wilhelm besvor
tsaren att avstå från en åtgärd, som med
nödvändighet måste omöjliggöra
fredsarbetet, så föreskrev tsaren
mobilisering av rikets samtliga stridskrafter
till lands och sjöss och drog sålunda
svärdet mot den till hjälp kallade
medlaren själv.
Det finns intet försvar för detta
tsarens handlingssätt, som provocerat
världskriget. Hur än Nikolaus II må
uppskatta sitt förhållande till Serbien
och värdet och förpliktelserna av sitt
skyddsherreskap på Balkan: varken
Österrike och än mindre Tyskland,
som avhöll sig från alla krigiska
anstalter, ha gjort något som helst som
vänt sig direkt mot Ryssland, dess
säkerhet eller ära. Tsaren har av eget
beslut, tvingad av intet och ingen,
själv dragit upp den fruktansvärdaste
krigsfara över Europa i samma
ögonblick som hans telegram till kejsar
Wilhelm talade om fredsvilja.
Ryssland har spelat dubbelspel:
vare sig det varit beräknande
kastningar eller kampen mellan krigs- och
fredspartiet vid hovet som vållat det
trolösa vacklandet, så har detta
dragit världsfreden in i en ström av blod.
Men kan det verkligen vara sant att
Frankrike och t. o. m. England måste
gå med i den allmänna förintelsens
fruktansvärda verk, därför att så
bjuder den tsaristiska politikens trolöshet
eller svaghet? Det är en hemskt
befängd tanke att demokratins och den
borgerliga frihetens Frankrike, som
aldrig varit så fredsälskande som dessa
sista år, och i dessa krisdagar så
tydligt som jämte det blott Tysklands
folk betygat sin avsky för kriget, nu
måste låta slakta hekatomber av
människor blott för att tsaren må kunna
ostört glädja sig åt sitt protektorat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
